— Norska bestyrelsen för studentmötet i Christiania har från Upsala mottagit följande skrifvelse : Bröder! Nyss äterkomne till fosterjorden, skynda vi att till eder sända uttrycket af vär varma tacksamhet för det oförgätliga vistandet i eder hufvudstad. Detta uttryck är svagt mot den känsla, som förestafvar det, men vi äro visse att likväl blifva förstädde. I ett outplänligt minne qvarstå i vära hjertan de dagar vi tillbragt hos vära bröder och under hvilka, om än hastigt försvunna, ett band blifvit knutet, som den personliga fränvaron icke skall försvaga och ett frö blifvit lagdt, som skall spira upp i sköna och välsignelserika framtids frukter. Mottagen vår innerliga tacksägelse för denna upplyftande visshet, för den storartade gästfrihet och, framför allt, för den hjertlighet och broderlighet, som allestädes i edert berr-liga land kommo oss till mötes. -Framfören denna vär tacksägelse till edert universitets ädla uvgdom; till dess frejdade och vördade lärare, till Christianias högaktade innevänare, hvilka med en hand och ett hjerta välkomnade den svenska ynglingaskaran. Heder och tack ät eder alla! Lycka och välsignelse ät vär gemensamma dyra Nord! Nyss på det kraftigaste stärkte i vär öfvertygelse om våra mötens betydelse och vigt, förnya vi vär varma önskan att ett allmänt skandinaviskt studentmöte snart mätte ega rum och att det då mätte förunnas oss, Upsala studenter, som flera gänger gästat Köpenhamn och nu sednast eder, men ännu icke af eder blifvit besökte, den glädjen och lyckan, att i vårt fädernestand och vär universitetsstad helsa eder jemte bröderne från Skandinaviens öfriga universiteter hjertligt välkomne. Och dä vära danska bröder, i afseende på den redan åf dem utfärdade inbjudningen till Köpenhamn, lågt denna fråga i edra händer, hysa vi det glada hoppet, att den icke skall lägga hinder för uppfyllandet af vär lifligaste längtån. Upsala den 10 Juli 1852. Direktionen för studenttåget till Cristiania: C, Y. Sahlin; A. W. Staaff. Ernst Leijer. —— Dalarnes första landtbruksmöte har d. 16 i denna månad bhällits På egendomen Gräfningen samt varit besökt af mellan 4 och 500 personer, hvaribland man äfven räknade de närmare belägne socknarnes förmögnare allmoge. Egaren till stället, brukspatronen C. D. Ström, hade till förhandlingsrum lätit uppföra en barack af granris, inuti prydd med guirlander af eklöf och törnrosor samt utvändigt dekorerad med fanor och flaggor. Mötet öppnades omkring kl. 9 på morgonen af landshöfdingen Lorichs såsom ordförande. Först tog man i ögonsigte den vid nämnde egendom under agronomen Bladins ledning pågäende läggning af täckdiken; hvarvid, bland andra af honom meddelta vpplysningar, äfven förklarades, att den fruktan som mängen hyste, att de täckta dikena skulle genom kälen blifva obrukbara, egde mindre grund, emedan just genom dylika diken bottensyran undanskaffas, sä att jorden, om en ändamälsenlig öppen afdikning äfven företages, blir torr och lucker, dä kälen ej kan synnerligt djupt nedtränga och säledes undanrödjes den befarade olägenheten: Sedan härefter profplöjning försiggätt, hvari 5 täflande deltogo, 3 med dalplogar och 2 med Ultuna plogar, af hvilka de törra erhöllo företräde, samt premier utdelats för vid mötet uppvisade kreatur af ädlare r. ger, företogs diskussion om flera för landtbruket vigtiga ämnen, hvaribland om rofodling, klöfverodling RR RN: