Aftonbladet – 23 juli 1852, sida 2

på den torra halmen ät kreaturen och för att hafva, utan att behöfva köpa det (hvartill han då, liksom nu, ofta saknade penningar), ett litet förråd af bränvin under det stränga väroch sommararbetet. På resor hade han dä i sitt matskrin sin lilla tenoflaska, med den s. k. styrkdrycken uti, och behöfde ej blottställas för de frestelser, som krogarnas besökande medförde. Hemma undfägnade han sig dermed i kretsen af sin familj, och öfverskred derföre icke mäåttans gränsor. Syntes han nägongäng vilja det, var hustrun straxt tillreds med sitt: nu är det nog, far — och flaskan förpassades in i skäpet., FINLAND. I dag ankomna tidningar från Helsingfors gå till och med den 19 dennes. Man läser i Morgonbladet: För theatern i Helsingfors tyckes som vi förutspätt, ett nytt tidehvarf komma att uppgå i sommar med de nyligen anlända artisterne från den svenska lyriska scenen. Att denna tid kommer att blifva endast alltför kort, äro vi säkert icke de enda som anmärka; desto kärare skall den bekantskap blifva, som Helsingfors publik fär tillfälle att göra med dessa grannrikets utmärktaste talanger. En vackrare tenor än hr Strandbergs har Helsingfors ännu aldrig hört. Vi öfverlemna ät större kännare än vi att afgöra emllan hrr Walin och Erdensohn; oss tyckes åtminstone hr Walin stå vida högre i smakfullt och konstmessigt föredrag. En röst sä böjlig och öfvad som fru Strandbergs hör man äfven sällan. Lägg härtil en tillräckligt stark och säker kör, som hr Stjernström äger redan i sina egna sujetter — och Helsingfors har i sommar en liten opera med trenne utmärkta talanger i spetsen. Äunn har allmänheten fätt göra bekantskap med dem endast i den lilla operetten Ålphyddan, som i fredags gafs andra gängen för fullt hus; den skall i de följande få tillfälle att njuta af flera den moderna operans högsta skapelser. I dag gifves större delen af Flotows Martha, hvars vackra och lifliga musik så ofta förtjusade Helsing fors under Gehrmannska operans tider. Helsingfors Tidningar berätta: Sommaren i den medlersta och nordliga delen af landet har härtills öfverallt varit torr och het. Öfverallt, der man färdas, äro nejder och vägar betäckta af en tjock rök, dels af skogseldar, dels af kyttländer och tjärdalar. Man påminner sig icke en så het och torr sommar sedan spalowuosi, skogseldsåret 1831. De flesta bärsorter väntas ymniga, isynnerhet. hjortron. Mosslingen har gjort en rund genom större delen af Österbotten, likväl af lindrig art, men mycket allmän.