Aftonbladet – 22 juli 1852, sida 2

den rörer ett vackert företag, utgånget från de arbetande klasserna. Fråga är nemligen väckt af några omtänksamma och nitiska timmermän m. fl. slags arbetare att kunna medi egna händer och, så vidt möjligt, med egna kapitaler åstadkomma ett boningshus, endast för arbetare. Företaget är ämnadt att grundas på aktier. — Vi börja i dagens följetong införandet af en mycket berömd berättelse af Jules Sandeau under titeln Fröken de la Seigligre,, hvilken i dramatiserad form gjort stor lycka på flera utländska teatrar. Som den äfven inom kort kommer att gifvas på den inhemska scenen, torde det äfven ur denna synpunkt intressera mången att taga kännedom om innehållet i dess ursprungliga episka skick. — —A —-— K. M. befallningshafvandes i Westerbottens län första årsvextberättelse för innevarande år afgafs den 7 d:s och lyder ordagrannt sålunda: Sedan min under den 11 Oktober sistl. är afgifna ärsvextberättelse, inträffade en blid men nägot regnig väderlek intill slutet af samma månad, då marken nära ofrusen betäcktes med snö, hvilket hade till följd att jorden icke heller sedermera mycket kälade eller tillfrös. Derefter har vintern, jemte det ymnigt med snö ofta fallit, varit, utom då töväder en och annan gång inträffat, kall och stormig. Vid medlet af Maj månad afslöjade marken slutligen sin vinterdrägt och värsädden fick i allmänhet företagas omkring den 20 samt: fortsattes och fullbordades uti första dagarna af sistl. Juni under tjenlig väderlek. Sedermera har, med undantag af några dagar under förra delen af Juni, väderleken varit mycket varm samt ofta omvexlat mellan regn och uppehäll, hvarigenom växtligheten så fortskyndats, att grödan nu befinner sig utmärkt vacker, och äldre personer hafva intygat det sådant icke inträffat sedan är 1809, då fiender härjade landet. Det är för närvarande allt skäl hoppas, om den varma väderleken tär fortfara och störtregn eller hagel icke inträftar, så att grödan deraf skadas, att jordbrukaren med säkerhet kan hafva att påräkna en ovanligt rik skörd, helst grödan redan är så försigkommen att den bör hinna mogna innan den tid då köld vanligen inträffar. f Förhållandet med de särskilda sädesslagensamt växterna befinna sig sålunda: Hvete odlas af högst få; men der utsäde deraf skett, är vexten lefvande. — Höstsäde, som bestär af så kallad vinterråg, odlas i allmänhet mindre och har väl till någon del ruttnat under vintern, men befinner sig i öfrigt vacker, isynnerhet å torrländta åkrar, samt axgick redan i medlet af Juni och är nu under blomning. — Vårsädet af råg och blandsäd; af räg och korn är grödan längt för sig kommen i vext samt befinner sig frodig. — Kornet, ortens hufvudsäde, har med fä undantag skjutit jemn, tät och frodig brodd, är längt försigkommet i vexten och är på flere ställen, efter första utsädet, redan axgänget. — Hafra odlas -mindre allt mänt än förstnämnde sädesslag och är mera senvext än dessa, men har dock redan skjutit vacker brodd. — Lin och Hampa: utsädet deraf verkställes ringa och så sentidigt, att skotten nu först blifvit synliga, men hafva vackert utseende. — Trindsäd: ärter och böner, odlas med få undantag, allenast såsom: kryddigårdsvexter och hafva, i förhällånde till ärstiden, reI dan gjort goda framsteg i vextlighet. Vicker är deremot ett här i orten ej gagnidt utsäde. — Jordfrulkter: potatis odlas i tilltagande och allmänt, och hafva redan öfver allt skjutit frodig kål. Kälrötter och irofvor brukas mindre; plantorna dertill upptagas vanligen i slutet af Juni frän drifbänk och utsättas på land, der de genom sorgfällig skötsel befordras till rotvext. — Fodervexter: å all mark, undantagandes sanka myror utan aflopp, befinnes ärsvexten tjock, frodig och långt kommen i vextlighet, hvaraf. ymnig och god afkastning alltså är i allmänhet att förvänta så vidt tjenlig väderlek för inbergningen erhålles. — Man läser i tidningen Upsala: Stadens fabriksoch handtverks-borgerskap har nu fullständeligen organiserat en bildnings-anstalt för sina gesäller och lärlingar. Anstalten blifver ett mellanting af Bildningscirkel och Söndagsskola; de bildande förströelser på söndagsaftnarna, som de förra gemenligen erbjuda, såsom säng, musik, föredrag och andra uppbyggliga sysselsättningar med afseende sä väl på nytta som nöje skola behörigen inrymmas Ibland några allvarsammare undervisningsämnen; hvilka bäde kunna för industriidkaren i allmänhet vara af behof och nytta, samt äfven medbringa. medborgaren grunderna till en allmän bildning, hvarförutan ingen i våra dagar bör kunna göra anspråk på inflytande, framgång och anseende i samhället. Dessa allvarsammare läroämnen , hvaruti undervisningen kommer att meddelas af skieklige och nitiske,; graduerade lärare, hvilka sig oegennyttigt detta besvär till en början åtagit utan betalning, äro i synnerhet räkning och skönskrifning, historia och geografi, grunIderna af naturkunnigheten samt teckning och ritning, hvartill möjligen snart flera ämnen kunna läggas om alumnerna inlägga flit, håg och bildningssträfvande. Lämpliga föredrag af hvad art de vara må få äfven linom anstalten hällas, efter tillsägelse hos ordföranIden. — — — Andelig och sedlig förkofran är källan till ekonomiskt oberoende, borgerlig frihet och sjelfständighet samt denna ständiga tillfredsställelse med verlden och sig sjelf, hvarur sä mycket lefnadshopp, arbetslust och hugnad uppspirar. Derföre våga bildningsanstaltens stiftare och befrämjare, som med prisvärdaste oegennytta och emdrägt för densamma Isjelfmant ätagit sig en rätt betydlig ärlig beskattning per fyrk, nu framgent hoppas, att anstalten både af alumnerna, hvilkas väl och odling den afser, samt af akademiska lärare på stället, som ej anse under sin värdighet att, nägon timma i månaden, al sina bildningsskatter delgifva denna uppspirande inI dustriella samhällsklass hvad som lämpligast kan den Idelgifvas och befrämja dess ordning. -Undervisninger Ikommer att fortgå ett par timmars tid hvarje söndags e. m., så omvexlande, att intet af ofvannämnIda ändamäl äsidosättes. Början sker i medlet af Augusti, Ia NORGE Vi hafva i dag mottagit norska blad af d :119-dennes. ) Regeringen har beslutat, att en kanal uta