Aftonbladet – 22 juli 1852, sida 2

Lord Rosss jätte-teleskop, (Ur Frasers Magazine). Med teleskop menar man som bekant ett nstrument, hvilket vanligen består af ett rör, vari två eller flera linser äro fästade så att deras axlar ligga i en rät linia; dess uppgift ir att skenbart närma aflägsna föremål till ögat. Ju aflägsnare från ögat ett föremål är, desto mindre och otydligare vet hvar och en att det synes. Teleskopets ändamål är att framställa för ögat en så stor bild af det föremål; hvarpå det är riktadt, som den, hvarunder detta föremål skulle visa sig, om det vore ögat på ett visst afstånd närmare. Teleskoperna bestå i allmänhet, för att ernå ofvannämnde ändamål, endera af en förening af linser sinsemellan eller af linser och speglar. Man delar dem härefter i dioptriska teleskoper, sådana som endast äro sammansatta af linser, och i katoptriska, sådana som bestå af linser och speglar. Stora dioptriska teleskoper kallas Refraktorer (ljusbrytande); stora katoptriska Refiektorer (återspeglande); Hvarje teleskop har två hufvuddelar, nemligen ett okularglas, som vid begagnandet vändes mot den observerandes öga och ett objektivglas, som vändes mot det föremål man vill betrakta. På objektivglasets beskaffenhet beror skillnaden mellan det dioptriska och katoptriska teleskopet; ty då det förras objektivglas är en Konvex lins, är det. sednares en konkav spegel. Det ljus som från ett föremål utströmmar, blir lika väl samladt äf en konvex ling som af en konkav spegel; och en klart upplyst bild af föremålet framstår på en viss punkt bakom linsen eller framför konkavspegeln. Denna betraktas nu i teleskopet genom ett annat glas eller genom en passande förening af flera glas; och måste dessa så anordnas att man ser föremålet under en större synvinkel, än den hvarunder det framträder för det obeväpnade ögat. Det är teleskopets objektivglas som framställer bilden af det föremål man genom okularglaset betraktar. Består en okularpjes blott af ett glas, kallas den en enkel; en sammansatt består af flera i okularröret förenade glas. Liksom glasens axel måste ligga i rät linia, så också glasens och spegelns brännpunkt. Grunden af ett teleskops fullkomlighet beror på graden af bildens förstoring, tydlighet och klarhet samt synfältets storlek. Men dessa egenskaper äro af en sådan art att man, för att förhöja den ena, måste nedsätta de andra. Vill man t. ex. stegra förstoringen, måste man till samma objektivglas använda ett okularglas med större brännyta; men skall återigen bilden bli tydlig, så måste okuiarglaset erhålla en mindre öppning oeh då blir synfältet ånyo inskränkt. Bildens klarhet ökas vid samma förstoring med objektivglasets vidd. Hvarje teleskop tål derföre till ett bestämdt objektivglas blott en viss förstoring. De objektivglas man hittills med fullkomligt resultat lyckats framställa ha icke hållit mycket mer än en fot i diameter. Vid spegelns förfärdigande yppa sig också svårigheter, hvilka