Aftonbladet – 10 juli 1852, sida 3

hafva uti Riddarholmskyrkan från vaktmästaren Carl Forssberg stulit en hatt. Då flera vittnen intygade att Gerle vore skyldig till angifvelsen, sä förklarades tan böre träda i häkte, och uppskörs mölet för flera vittnens inktallande. — Mårngelskan Carin Svensson, hvilken uti södrå hamnen serverar med kaffe, hade i gär lätit till poliskammaren uppkalla qvinspersonerne Nygren och Axner, hvilka äfren derstädes servera med kaffe. Svensson in!emnade en läng skrift, uti hvilken yttrades: jag står på en stock bredvid en vägg för att få vara i fred för dåliga menniskör, men se dessa bäda och i synnerhet Axner äro afumdsjuka på mig att jag har större afsättning än de, och se derföre blir jag dagligen öfverhopad med de gröfsta skällsord. Nygren hade just ingenting att invända mo: angifvetsen, men Axner pläderade desto mer under det Nygren endast gestikulerade. Bäda tvä angäfvo Svensson för att ha sält bränvin uti kaffe och äfven hade kon ogvädat dem. i Svensson. Alt osanning, nådig lagman, ty här har jag eit lefvande vittne med mig, och det är madam Yttring. i Yttring: (Niger djupt) Ja Gud bevars hvad jag kan intyga att Axner ljuger, ty nägra oanständiga ord kunna ej komma öfver madam Svenssons läppar, dertill är bona ett för hederligt. fruntimmer. Sedan poliskonstepiarne Bergman och Wisette sam: manstämmande intygat: att det icke fiones någov värre att vara otidig i södra hamnen, än Axner, så lömdes Axper och Nygren att hvardera böta 1 rår 32 sk. bko samt att med 1 rår 16 sk. bko ersätta Svensson och-utgifva 32 sk. bko till hvardera af de i mälet afhörda vittnena.