Aftonbladet – 7 juli 1852, sida 2

1 O85 likval forst Dora med nagra ord vidröra. Mar har föreställt sig att de allmänna läremötena skulle hafva eller eftersträfva en :g8 politisk betydelse i den mening, att de kulle åsyfta, om ej rent af en viss myndig-q, et vid lagstiftandet för skolväsendet i vårt). and, åtminstone utöfvandet af en obehörig nverkan, vare sig på regeringen eller på rikets ni oe 2 0 3 a : st ständer i afseende på denna lagsuftning, och let företrädesvis uti en viss på förhand bep E ämd riktning. Denna föreställning har hoslå, mången varit så djupt inrotad, till och med et på sådana håll der man minst bort vänta det,!;, ait den som skrifver dessa rader, ehuru för-!g vissad han för sia del än varit om dess full-I;; komliga grundlöshet, likväl ännu före mötetslq öppnande icke skulle hafva angett det lönalg mödan att ens spilla ett ord på något försök h ill dess vederlöggning. Måhända har man nu, sedan roötet är till rygga och farhågorna eller misstankarne visat sig ogrundade, öfvertygat sig, att det förespeglade syftemålet il, sjelfva verket varit vida mera frömmande för dem, som tagit den egentliga befattningenl, med föranstaltandet af dessa möten och äfvenla k if ct orm på ett verksammare sätt uti dem deltagit, än för en eller annan som, ehuru han försmått att personligen deruti deltaga, likväl icke för-1; smått att vilja begagna mötet såsom ett medel att få sina skriftligen insända meningsyttringar offentliggjorda med en viss imponerande t högtidlighet. e Detta leder oss till ett annat missförstånd, hvartill vi längre ned skola återkomma, ochl;, hvilket vi i sjelfva verket anse af betänkli-; gare art för dessa mötens framtid, sedan detl. förstnämnda numera redan torde kunde ansesq såsom häfvet. v Med det redan anförda sammanhänga emeller-; tid ett par andra missförstånd, hvartill, efter hvad vi erfarit, sjelfva benämningen rallmänt svenskt läraremöte, gifvit anledning. Man har t. ex. på ena sidan föreställt sig, att termen salimänts skulle innebära ett anspråk hos mötet att utgöra en representation för Sverges alla skolor och gymnasier, hvaraf åter skulle följa, att mötet vore förfeladt och likasom oberättigadt att uttala en mening, om icke lärare från Sverges samteliga läroverk eller åtminstone stift deruti deltoge; och på andra sidan har man åter föreställt sig, att namnet läraremöte in-i nebure, det endast lärare, men inga andre,! vore eller borde vara berättigade till deltagande i dessa möten. Afven uti dessa missförstånd röjer sig ett förbiseende af mötets egenskap att blott vara en tillfällig association, ! en fri förening, samt en benägenhet att tillägga: detsamma en viss officiell karakter, eller egenskapen att vara likasom en slags riksdag för läroverken, en betydelse som är helt och hållet främmande för dess ursprungliga mening. Mötet kallar sig allmänt svenskt, icke i den mening att Sverges alla särskilta skolor ochi läroverk eller ens stift skulle behöfva vara dervid representerade, utan i den mening att det icke inskränker föremålen för sin öfverläggning till något visst slag af sko-! lor med andras uteslutande, utan omfattar alla arter af undervisningsanstalter, alla grader! af lärare och andra undervisningens målsmän,! som vilja deruti deltaga. Huruvida alla dessa arter och grader verkligen blifva dervid så att säga representerade, måste i hvarje fall: blifva beroende af den fria viljan; men fleres eller till och med flertalets uteblifvande bör uti en så beskaffad förening icke kunna hin-n dra de tillstädeskomne att uttala sina åsigter!r och erfarenheter, hvilka naturligtvis här i alla2 fall aldrig kunna antagas gälla såsom uttryck af andras tankar än deras som uttala dem. Ty del? närvarande äro här i alla händelser endast att anse såsom deltagare föt sina personer, icke: såsom representanter för andra. ij Hvad åter benämningen läraremöte angår,!e så synes det såväl af de antagna stadgarne som af det förhållande, som vid de båda hit-) tills hållna mötena egt rum, äfvensom af delb f r Fr MD AA ARM hi Fm AA (VD I (fö MM utfärdade offentliga inbjudningarne, att meningen ingalunda varit att inskränka deltagandet till lärare ensamt, ehuru man valt detta uttryck för att på kortaste sättet beteckna hvad som är egentliga föremålet för mötets öfver-) läggningar — uppfostran och undervisning.d Att äfven andre för det uppväxande slägtetsd bildning nitälskande män, än blott lärare el-iv ler män af yrket, blifvit inbjudna till deltagande i dessa möten, kunna vi för vår del. ur synpunkten af det allmännas intresse ickela annat än på det högsta gilla; och att sådanala äfven hörsammat kallelsen och verkligen del-h tagit uti de allmänna läraremötena, kunna vild icke annat än anse såsom ett glädjande tecken. 3 Vi skulle till och med hafva gladt oss ännulk mera, om detta deltagande äfven af andra änlif de egentligamännen af yrket varit ännu störrejt än det i sjelfva verket hittills visat sig vara.b Men om ett sådant deltagande icke ännul, blifvit allmännare, se vi deruti ingen anled-, ning till misströstan derom, att ju ej skolväls: sendets förbättring äfven hos oss småningom lu alltmera skall uppfattas såsom ett värdigt fö-s remål för alla fosterlandsvänners gemensamma 5 sträfvanden, men desto mera! en anledning tilll, aktning och tacksamhet för dem, som genom le, sitt mer eller mindre verksamma deltagande lh: redan visat sig utgöra undantag ifrån den el-jof jest rådande liknöjdheten eller overksamhetenjd för en sak, som dock företrädesvis borde vara!?! te d e g hela den bildade nationens. : Vi återkomma nu till det missförstånd, som g! vi nyss endast i förbigående vidrörde. de Ändamålet med de allmänna löraremötena ir enligt de antagna stadgarne: ,att befrämja . skolväsendets bästa inom fåderneglandet genom lin personlig bekantskap emellan dess virdarelnc samt ömsesidig meddelning af deras erfaren-b: het och åsigter rörande uppfostran och under5! visning och dermed sammanhängande vetenskaper., Det är icke utan skäl som den person-,1 liga bekantskapen här blifvit satt uti främstaln rummet. Genom det lefvande ordet sammeanjfi: emkas mången skiljaktighet i åsigter, häfver sh månget missförstånd, förebygges mången miss;ydning, som vid den skriftliga framställnin-.. sen svårligen kunna undvikas. De som till-!y; ifventyrs förut ansett hvarandra såsom oför-!d ulaa mAtetandara 1 osa Arimliga tinr I bre