Aftonbladet – 1 juli 1852, sida 2

a RE RE NR EES reder paa en gang et Vanvid og en Synd. Vi ville temple vort gjensidige Forhold som et Fostbroderkab mellem Fränder i Ordets ädleste Betydnving. Jpsala-Universitet, den klassiske Stad ved Fyrisaaens vande, har sendt sine Sönner vestover att gjäste det mge norske Universitet, oz vi, dettes Sönner, vi föle Prang til at udtale, hvor höit vi agte den gamle og serömte Höiskole, Arnen for saamange af Videnskasens Forkjämpere. Jeg kan ikke her nävne alle disse: Navne, de ere mange fra Aaret 1476 og op til denne Dag. Flera af dem ere blevne sande Giganter i Videnskabens Rige og have afvundet Verden Höiigtelse og Beundring for det Universitet, hvis Prylelser de vare. Er det ikke nok at minde om Naturorskeren Linne, et Navn der väkker og skalväkke il den sildigste Efterslägt Fölelse af dyb Arafevated Dgsaa den yngre Tids Heros ved Upsale-Höiskole, len store Historiegransker Geijer,, for hvis Minde ri Alle böie os i Anerkjendelsen af hans Aand og Virksomhed! Og have ikke Brödrene fra Upsalas Universitet, ligesom drevne af en höire Indskydelse, endnu taget med sig til os Erindringen om et Navn, ler lyser som en Stjerne af förste Rang paa Sveriges Videnskabsfirmament — Namnet Berzelius.? Han ulhörde vel närmest Eder; men vi vide det Alle, hvad hans Genie vristede udaf Naturens bemmelige Värksteder, det er ogsaa vor og hele Verdens Eiendom. — Studenter fra Upsala! Eders Universitet og Esxrindringen om de til samme knyttede Navne maa väkke Stolthed og Jubel i vort Indre. Den Aand, der i de svundne Dage har besjälet og til denne Tid besjäler Upsala Universitet kan aldrig forgaae; den skal bestaac tiltrods for alle Forandringer i de ydre Former; den skal blive levende, saalänge Svealand staaer, — og länge skal det vare, inden det Land gaaer under. Alene Tanken herom vilde reise os Alle som een Mand. Upsalas Studenter! Saavist som en sand Broder föler Gläde ved Broderens Are og Lykke, saavist föle vi Studenter fra Norges Universitet vort Bryst häve sig, ved Tanken om, hvad Eders Universitet har väret og er. Vil dele dets Minder, vi tilegne os dets stolte Erindringer, og vi ville nu og for Fremtiden knytte vore bedste Önsker for dets kraftige Blomstren sammen med det Önske, der glöder i o3 for vort eget Universitets gavnrige Virksomhed. Og vor Forening skal väre stärk og ophöiet over alle smaalige Hensyn ; vort Forbund giver en Kraft, der bryder alle hemmende Baand, og til Enderesuliat giver det Enighed og Enhed overfor det store Udland. Vor indbyrdes: Kamp skal väre en ädel Kappestrid paa Videnskabens og Kunstens Feld og vort Maal vore Födelandes — vort Nordens Oplysning og Häder og Lykke og Kraft. Upsala8 Universitet! Den äldste Höiskole og Repräsentant for Aandens Herredömme i vort Nörden! Vi hilse dig i dine Sönner med Höiagtelse og Arefrygt for hvad du har virket og med vort varmeste Önske for din Fremtid — og paa dette Önske tömme vi Norske Studenter med Jubel vort Glas. ; For Upsalas Universitet ! Cand. G. A.: Krogh föreslog en skål för Lunds wniversitet: och student Gjertsen för Köpenhamns. Af svenska talare uppträdde: mag. Sahlin; som utbragteskålen för Norge, hvilken åtföljdesaf sången: hvor herligt er mit Födeland,; adjunkten Svedelius, som i ett humoristiskt föredrag uppmanade att dricka för förfädrens minne; mag. Staaff för Ohristiania universitet. En intressant episod egde rum; då kl. half 10 på aftonen Enerhougens arbetareförening kom i procession med sin fana och genom sin ordförande pastor Halling bjöd de svenska gästerna välkomna och besvarades af adjunkten Svedelius, hvars tal mottogs med det utomordentligaste bifall. Begge sångföreningarne utförde under loppet af aftonen en mängd af sånger och Upsaliensiska sångarkåren prisas säsom till och med öfverträffande sitt förutgångna beröm. Den 26 skedde den beramade utfärden till Ladegaardsöen, till den fest, som H. M. Konungen för deltagarne i mötet behagat låta föranstalta. Ångfartyget Nordkap hade af inrikesdepartemen:tet blifvit ställdt till festkommittåens disposition. Kl. 11 på f. m. afseglade Nordkap med de svenska studenterna och de norska sängarne samt Berzelius med de svenska sångarne och de norska studenterna, under jublande hurrarop och salut från stranden. Under allmän munterhet for man i det sköna sommarvädret rundt omkring Ladegaardsöen, der man under salut och säng landade vid Christian Augusts minnesstod. Derifrän begaf man sig i särskilda grupper under säng och munterhet ut att bese den skönal halfön och i synnerhet Oskars Hal, dess skatter af den unga norska konsten och dess vackra parkanläggning, hvarefter man samlades på Dronningbjerget. En oöfverskädlig sträcka — gästernas antal uppgick kanske till 1400 personer — satte sig derefter kl. 21 i rörelse med en musikkär i spetsen, genom en brokig rad af högtidsklädda damer, till kungsgärden, der hofchefen general Wedel på konungens vägnar bjertligt önskade gästerna välkomna och inbjöd dem att begifva sig ut i den vackra trädgården och njuta förfriskningar. Här var i den långa skuggiga alleen ett 200 alnar längt börd dukadt till-festmältid med verkligen kungligt öfverflöd. I midten var arrangerad en vacker dekoration; bestående af de 24 svenska provinsvapensköldarne, omslingade af en krans och smyckade med nationalflaggor och vimplar. Unionsvapnet var upprest gentemot ingängen och deröfver det norska riksvapnet. General Wedel önskade på H. M. Konungens vägnar Upsalastudenterna säsom representanter för Nordens äldsta universitet ett hjertligt välkommen till Norge, för hvilken skäl mag. Sahlin tackade genom att utbringa en skäl för Konungen och konungahuset. Generalen utbragte derpå en skäl för de förenade rikena och för brödrafolkens akademiska ungdom sä: som föreningens ädlaste och kraftfullaste värn. De norska studenternas ordförande, kand. Thrap, tolkade derefter sina kamraters erkänsla för den gästfrihet H, M. Konungen bevisat deras svenska bröder och bad generalen mottaga studenternas tack i konungens namn, samt begagnade tillfället att uttala församlingens erkännande af det hjertliga sätt, hvarpå denne gamle ärans man hade utfört sittaf konungen honom uppdragna värf..: Under säng och munterhet fortsat) tes denna sköna fest. till kl. 5, dä man,efter att hafva utbragt ett: Gud bevare konungen, på ängfartygen ätervände till.staden. Ombord på ängfartygen mMottogo de svenska gästerna ett minnesblad, framställande i vacker litografi en utsigt af Oscarshal, hvilken efter H. M. Konungens föranstaltande utdelades till minne-äf besöket; På aftonen voro Upsalienserne inbjudna att bivista en representation ä teatern. Denna öppnades med en prolog, som framsades af hr Jörgensen, och som framkallade lifligt bifall: Derefter uppfördes William og Emma, hvilket stycke, som bekant, innehäller ätskilliga antydningar på Upsaliensarnes besök i Köpenhamn 1845. Mamsellerna Price uppträdde med flera solodansar. Efter representationen spelade orkestern folksängen, hvarefter ett ljungande hurrah utbragtes för Sverige, hvarefter Upsaliensarnes sängarkår sjöng Lindblads hymn till konung Oscar. Till slut spelade orkestern Kong Christiann, hvarefter ett hurrah utbragtes för Danmark. Velkommen i Lunden! Se, nu forgylder Aftenstunden Vort Mödes förste Höitidsdag., — Velkommen, Brödre, da i Lunden, Her under Lövets grönne Tag! Ta Rallarve. Rast i lnmra Sala