Aftonbladet – 25 juni 1852, sida 2

Andra Allmänna Svenska Läraremötet: : s Tisdagen den 22 Juni. Elementarafdelningen: Vi återkomma till denna afdelnings verksåmbet under förflutoa mötet, alldenstund redögörelsen härför endast summariskt kunnat medhinnass — — 4 Enär de särskilda sektionernås äsigter hvardera i sina ämnen i allmänket kunna : anses innehålla de vigtigaste erfarenheter: mötet meddelat, anföra vi resultaterna deraf. I sektionen för kristendomsundervisningen behandlade man frägorna, huruvida nya testamentets läsning på grundspräket borde anses säsom ett tjenligt medel för bibringände af kristendomskunskap samt huruvida mera vigt borde läggas på förständets eller hjertats bildande; i förra frågan hade man blifvit ense om, att omnämnde bildning i allmänket kunde erhållas genom -läsnibg af svensk bibelöfversätthing, så franit dermed behöfliga förklaringar förenades; ville man åter mera specielt studera det etiska innehället, vore studiet på grundspråket af stor vigt. I afseende på andra frågan stännade man vid den äsigt, att det just tillhör kristendörbens anda och västöde: att söka pä samma gäng upplysa förständ och bjerta. 7 Med afseende på katekesläsningend hade man funnit, att katekesen borde vara kortare än den nu begagnade, att den ej till mer än lilla katekesens omfång borde läsas utäntillj att den stora katekesens frågor ej voro lämpliga, utan borde blifva sådana, att barnet mäste tänka på frågan inhan det svarar, hvilket nu ej är förhållandet, att bönestunderna voro för korta, samt att bibelläsning äfven utan förklaring emellanät borde ega rum: : Inom språksektionen förekom frågan, ktiruvida det vöre önskligt att: skölgrammåtikor för de särskilda spräken sävidt möjligt var utarbetades efter en sammånhängande plan ocH i närmaste öfferensstämmelse med hvarandra, hvilken fräga Med ja besvärades. Angående beskaftenheten af språkläror ansåg man, att grammatiken för nybegynnare bordö vara uppställd mera efter pedagogiska än vetenskapliga grunder; hvarjemte man allmänt förordade metoden att säväl vid undervisnings meddelande som vid läroböckers författande utgå ifrån det konkreta till det abstrakta, från spräkprof till språklära, ej tvärtom. Beträffande undervisningen i modersmålet ansäg man att en dylik borde planmessigt upptågas vid läroverken, men anmärkte derjemte, att den nu ej ens finnes anbefalldi skolordningen. -Ofvannämnde undervisning borde dessutom taga sin början redan i skolans första stadium samt hafva till mäl attlärjungen mätte kunna muntligen och skriftligen felfritt och så vidt möjligt prydligt uttrycka sig samterhälla kännedom om spräkets. historia, Angäende frägan Kuru detta mäl skulle uppnäs voro de flesta af den mening, att man borde börja undervisningen i modersmålet med satsläran, hvarigenom Järjungen skulle få begrepp om satsdelarne, sedermera göra honom bekant med utmärkta vitterhetsalster inom svenska litteraturen. Man borde: äfven allmännare införa deklamations-, skrif--och talöfningar pä svenska. Det språk som-ansägs-böras följa närmast efter det-svenska var tyskan, såsom närmast dermdd beslägtadt ösk