Aftonbladet – 23 juni 1852, sida 2

ennen rr 0 SRS EAA AAAEEA svarade narren, och de nya förskansningar. som våra herrar borgare — här blottade har sitt hufvud — uppföra vid Marchix. — Om jag icke misstager mig, anmärkte de Rohan. som slutit sig till gruppen, var messire Etienne nyss sysselsatt att roa de förbigående med sit gyckel, i det han visade dem de bronskano: ner, föreställande de sju hufvuddygderna, dem skattmästaren låtit uppställa framför slottet., — ,Jag upplyste dem, hvarföre dessa stackare fått sin plats derute, svarade narren, — Ock skälet? frågade flera röster. — Skälet är at hvarhelst menseigneur Landais finns inne, del måste de teologieka dygderna naturligtvis stanna utanför. Adelsmännen utbrusto i skratt. ,Vågar han så uppenbart drifva gäck mec skattmästaren?. frågade Tregus halfhögt. Ni skall snart få höra mycket mern, svarad Trevecar. — Och skräddaren söker icke at hämnas?, — Ni vet att vridna hufvuden ärc fridlysta i Bretagne, messire; hvem som rörde ett sådant skulle anses häda Gud. Kaptenen ämnade svara, då man förkunnade hertigens ankomst. Denne inträdde verkligen med raska steg åtföljd af skattmästaren, med hvilken har syntes stadd i tvist, Frans giorde en något knapphändig hels ning. Ursäkta, mina herrar, om jag låtit er väntav yttrade han; vaen jag försvarade era nöje! mot herr Landais., — Messire skattmästare hade måhönda för afsigt att ånyo beröfva 08 några privilegier, för att dermed begåfva borg lrarne, såsom han redan gjort med rättighe terna till bakugn, fiske och dufslag?n frågad vicomte de Rohan, — Nejo, svarade herti Igen; men jag önskade anställa en lansbryt loing och ringränning för att fira min nevös prinsens af Oranien ankomst. — Och mes