Aftonbladet – 17 juni 1852, sida 2

finner deribland dels de frågor, som redan till det förra mötet voro framställda, men då icke hunno blifva föremål för öfverläggning, dels äfven en stor mängd nya. Då utrymmet icke medgifver att här anföra mera än ett eller annat prof af dessa frågor, välja vi dertill de-8 första, eller de så kallade allmänna frågorna. Vi göra det så mycket hellre; som just dessa torde: blifva de egentliga öfverläggningsämnena på. de allmänna sammankomsterna: (klv.Yy,1— Y,3), då äfven åhörarne företrädesvis: torde egna uppmärksamhet åt-mötet:Man skall finna att de alla innehålla-ämnen, som äro tänkvärda äfven för andra än egentlige lärare. Dessa allmänna frågor äro följande: i 1. Bör folkskolan i värt land anses såsom en ifrån det öfriga undervisningsväsendet helt och hället afkild undervisningsanstalt; eller bör Hon, vare sig i allmänket -elMer ätminstonei de städer isynnerhet, bvarest högre undervisningsverk finnas, ordnas i nägot sammanhang med dessa så, att lärjupgarne med fördel må kunna begagna den förra såsom beredelse till de sednare? Möta för närvarande nägra hinder verkställigheten häraf? Och i sådant fall, huru skola de kunna undanrödjas? 45 2. Är det vid vär uppfostran, den enskilda säväl som den offentliga, i allmänhet tillräckligt sörjdt derför, att den andliga utvecklingen icke må ensidigt framdrifvas på bekostnad af den kroppsliga och af ungdomens framtida duglighet äfven till kroppsligt arbete och praktisk verksamhet? Om så icke är, hvad kan och bör göras för, att förekomma själskrafternas onaturliga Öfveransträngning och det missförhällande i bildningen, som deraf härflyter? 8. Motsvara de uppfostringsoch undervisningsahstalter för qvinnan, som finnas i vårt land, de behöf och ändamäl, som med sädana anstalter böra afses? 4. Är qvinnan af naturen mindre skicklig och lämplig än maånnen att meddela barnaundervisning ? oll6r vore det önskvärdt, att fruntimmer, som ädagalägt sig egaå dertill erforderliga egenskaper, äfven vinne tillträde till lärarebefattningar i skolorna? Och i sådant fall till hvilka? och under hvilka vilkor? 5. Har den föreskrift, som innehålles uti Kongl. blkskolestadgan 12 moms: 1) angående de af försämlingarne valda :skolstyrelsernas äligganden iafseende :på de enskilda skolorna vunnit nägon allmännare ee re Om säär, har man ånsett detta stadgande blott gälla smäbaröskolor och sådana endd meddela en emot folkskolans plan : svarande undervisning, eller, har man ansett det gälla. alla ;enskilda läroanstalter, så högre som lägre? Och: hår erfarenheten gifrit nägon ledning för bedömandet af ändamälsenligheten eller: tillräckligheten af ifrågavårande stadgande Pirot 10 Ör 6. Vore -det önskvärdt, att en öfverstyrelse för Sveriges undervisningsväsende af deruti erfarne och kundige hän blefve inrättad ? Om så är, hvilketdera vore att föredragä, antingen att denna styrelse inrättades enligt det af revisionen öfver. rikets elementarläroverk är 1843 afgifna underdäniga förslag, såsom en afdelning. af kongl. Ecklesiastikdepartem2entet med od byrächef,: eller-enligt.det: är :1847 af dävarande chefen för:detta departement framstälda förslag, säsomen särskild -kollegialt sammansatt centralstyrelse? I7soBör mera försigkomne Tärjungars användande säsom undervisareför mindre försigkomne blott och bart anses säsom en nödhjelp vid undervisningen, eller är det att anse, såsom -ett verkligt uppfostringsmedel? I , 8, .I hvilket: förhällande stär skolan till tidsbildningen? Och i hvad män och på hvad sätt kan hon inverka: på densamma, så att hon vinner både inflytande och förtroende ? ) Önskar .någen inrätta enskild: skola till undervisnings meddelande ät.dem; som deraf vilja sig begagna, göre anmälan derom hos distriktets:skolstyrelse, hvilken icke eger förvägra skolåns inrätt nde, sä framt persohen är välfrejdad och befinnes ega den skicklighet, som för undervisaings meddelande erfördrås; börände dock en sädan skola, hvad undervisning och ordning angår, stå under skolstyrelsens inseende., ; Bokhandlare-möte. Vid en Hiten, mer förtrolig sammankomst efter Förlagsföreningens allmänna sammanträde i Stockholm sistl., April kom frågan äter till tals om ett möte mellan, bokförläggare och deras kommissionärer, hvarvid de, förre finge tillfälle att rädgöra sins emellan, liksom äfven de sednare: sins emellan; det ansägs icke omöjligt att meddelanden och upplysningar dervid Kunde: komma -ä bane; hvilka kunde blifva till stort gagn för svenska bokhandeln; att förläggarne kunde: hafva intresseaf att personligen lära känna och muntligen rådgöra med sina ombud, och att desse kunde meddela förläggarne icke. oväsendtliga . upplysningar för deras verksamhet; att ett sådant möte, nägra gånger fortsatt, kunde utbilda sig till en,ordentlig Bokhandelsmessa, der man ej endast uppgjörde: sina ömsesidiga löpande affärer, utn äfven gjorde köpslut af vigt för både förläggare och bokhandlare, 0: s. vs Äfven ät författareverksamheten. synas dylika möten erbjuda fördelar, i det att vid dem gifvas tillfällen för författare ratt på en gäng och personligen träffa flere förläggare: Omjy såsom det är att hoppas, äfvende finska yrkesbröderna infinna sig, är det hopp om att kunna i Finland äterförvärfva en del af de fördelar, svenska bokhandeln der är på väg att alldeles förlora. Det första möte af denna beskaffenhet är utsatt att hållas i Stockholm den 14 instund: Juli, och det vore af flere. skäl önskligt att: det frän landsorten blefve så talrikt besökt som möjligt. Männe härvid icke erbjuder sig äfven ett tillfälle att realisera det i flere är pätänkta sammanträffandet: mellan landsortispressens representanter? Flere af dem sammankomma utan tvifrel i alla fall— i egenskaper antingen af förläggare eller bokbandlare, och det vore mähända :ej omöjligt, att flere andra välja denna tidpunkt för besök i hufvudstaåden för andra angelågenheter. (Norrlands Posten). NORGE I dag ankomna norska blad gå till och med den 14 dennes. Morgenbladet meddelar en utförlig anmälan af Hartvig Nissen öfver P.A. Siljeströms nyligen utgifna Resa i Förenta Staterna, I:sta delen.; Denna anmälan slutår med följande ord: Så vidt jag kunnat erfara, är denna: