bitar, och lagt nägra af dem i mat, som blifvit framsatt åt mannen, hvilken vid ätandet genast varseblifvit en sådan bit, och derigenom räddats från döden. Gossen, som heter Carl Albert Sten, har under änger bekänt brottet; hans farbror Jan Jansson i Ämtatorp inom Tiveds Kapellag har likväl ej velat erkänna det han innehaft arsenik, förmodligen af fruktan för ansvaret dervid. — En annan ryslig tilldragelse har nyligen timat i Åsaka socken af Barne härad. Hemmansegaren Anders Larsson i Skattegården, som jemte sin 22-äriga son tillbragt natten till den 1 dennes i en lekstuga, ätervände tidigt på morgonen derifrän. Vid hemkomsten skulle bäda ombyta kläder, hvarvid nägon ordvexling uppkom, derunder fadren fattade en stor knif och stötte den i sonens blottade sida, sä att denne sanslös dignade till marken. Knitven halkade dock lyckligtvis utmed ett refben utan att tränga inom dessa, så att nägon fara för den sårades lif icke är för handen. Emellertid kommer åtal attj vid domstol anställas mot den onaturlige och vildsinte fadren.