Aftonbladet – 15 juni 1852, sida 2

len. änon undertecknade, uppgöra med. yssnämnde deputerade såsom dem godt synes. 1 — Genom annons i dagens blad meddelas; tt det till den 25 dennes af sällskapet för! eligionsfrihetens befrämjande utlysta oftent-! iga mötet blifvit tills vidare instäldt på beväran af ledamöter i landsorten, som nämnde id äro förhindrade att i mötet deltaga. — Vid assistanseller pantlånekontoret ha, från och med den 8 till och med den 14 i lenna månad, utgifvits 2082 lån med bko rdr 3670: 32, och inbetalts 2121 lån med bkol dr 9729. — Angående det. med deputerade från Sölermanlands län den 7 innevarande månad il Malmköping hållna, förut omnämnda möte röande skatteförenklingsreformen meddela vi, efter Nyköpingsbladet, följande närmare uppgifter : För att yttra sig öfver Kongl. Maj:ts nädiga skrifvelse rörande skatteförenklingsfrägan hade i dag härstädes sammanträdt under landshöfdingen grefve Fröichs ordförandeskap sexton deputerade, valde 4 frän hvartdera at länets 4 fögderier. Sedan Rikets Ständers och Kongl. Maj:ts skrifvelse i ämnet samt en förteckning säväl på de gamla i länets jordebok nu upptagne räntetitlarne, som på de af Kongl. Maj:t för detta län föreslagna nya räntepersedlärne blifvit upplaste, framställdes till besvarande följände frågor: 1l:o huruvida deputerade ville bibehålla de gamla räntetitlarne oförändrade,hvilken framställning med ett enhälligt nej besvarades; 2:o om mån önskade antaga alla de föreslagna fem nya räntepersedlarne spanmål, fläsk, smör, hö och dagsverken, hvilken fräga äfvenledes enhälligt. afslögs.. Derefter afgafs särskildt yttrande för hvardera åf de föreslagna persedlarne, och blefvo sålunda enhälligt antagne räntetitlarne Spannmål, säsom representerande äkerbruksnäringen, och Smör säsom hufvudprodukt af boskapsskötseln. Härvid uttrycktes tillika den äsigten, att fläsk och dagsverken lämpligen borde till spanmiäl förvandlas, likasom att räntepersedeln hö hade sin-naturliga öfverflyttning till smör. Endast en deputerad, grefve O. Mörner på Björksund, yttrade en från de öfriga afvikande mening derutinnan, att han ansäg räntetiteln Dagsverken böra jemte spanmäl och smör bibehällas. Sedan hufvudfrägan sålunda var afgjord framställde brukspatronen OC. Zethelius den anhällan, ätt till protokollet måtte blifva upptågen säsom en af deputerade i sammanhang med hufvudämnet yttrad önskan, att i händelse skatteförenklingsfrägan -skulle kunna äterföras till den för de skattskyldige mera fördelaktiga ståndpunkt, som densamma före 1848 ärs riks dag innehade, deputerade ville hafva säsom sin opi nion uttryckt, att de ansäge med sina kommittenters väl mest öfverensstämmande att all jordeboksoch mantalsränta blefve till fix penningeskatt efter 1830 ärs myntfot förvandlad. I denna äsigt instämde alla deputerade med undantag af kammarherren friherre Aug. Stjernstedt, som, utan att i saken yttra sin tanka, förklarade denna framställning vara formstridig och för sammankomstens ändamäl främmande, alldenstund detta blott innefattade besvarandet af de frägor, som redan blifvit framställde och afgjorde; — grefve O. Mörner, som för sin del ansäg, attallpersedelskatts förvandling till penningar skulle ensidigt gagna räntegifvaren, men genom -penningens fallande värde skada kronan och öfriga räntetagare, och vore fördenskull ingalunda önskvärd; — samt slutligen grefve F. Rosen, som önskade att äll ränta mätte utgå till ena hälften i penningar efter silfvervärde och till den andra i vissa.persedlar, på sätt minoriteten inom Konungens statsräd vid sednaste Kongl. pröpositionens i ämnet afgifrande föreslagit. , pokerns 3 bår — Vi meddela ur Budbäraren följande artikel: Nåd och onåd, tillämpad på tidningar. Ett litet rätt roligt bevis på, huru nyttigt och rättvist högsta makten i värt land brukas, äfven i en del småsaker, som eljest synas böra vara.under dess värdighet, skäde vi nu uti en den 27 sistl. Maj utfärdad kongl. resolution pä öfverste Hazelii ansökning, at förvaltningen af sjöärendena måtte tillåtas införa sina annonser i Svenska Tidningen, hvilken af hr öfversten utgifves. Förhållandet är nemligen, att på 1830-talet tidnin gen Dagligt Allehanda hade -öfvergätt i en, då temligen radikalt-liberal utgifvares hand, som ibland annat dels dref satsen att sjöförvaltningen borde omor ganiseras, dels, säsom vi vilje minnas, hade ätskillig att mot förv ltningen anmärka, samt äfven i allmän. het icke sparade anmärkningar motregeringen. Dett: rättvisade ju en onåd, och regeringen förklarade, p? sjöförvaltningens hemställan, att Stockholms Dagblac vore tjenligast och tillfyllestgörande för annonser: införande, så att dylika ej behöfde lemnas ät Dag lligt Allehanda. Visserligen var Allehanda, genon ett slags äldre privilegium, jemt2 Postoch Inrikes Tidningen en del offentliga verks annonsblad; de var äfven den tiden betydligt spridt, säväl i hufvud staden som i landsorterna; Stockholms Dagblad hade deremot ganska ringa publik i orterna. Sjöförvalt ningens annönser angå oftast leveranser, uppköp pt anbud, m. m. för fiottäns räkning dels i Carlskron: Jöchdels i Götheborg; och detta förutsätter att bäd statens och enskildes fördel var förenad i att dess: annonser blefvo mera kända utom hufvudstaden, är blott inom densamma. Men hvad betydde allt detta! Allehanda-skulle. näpsas för sin djerfhet och sina an språk på ,ärlighet — och hvad gjorde det om fol Iket i landsorterna ej kunde täfla med hufvudstaden Tleverantörer och bereda staten litet bättre upphand Ilingsvilkor, m. m. Nog af, den stora, sedan är 180 dyrkade reformen i embetsverken kunde ju vara et skäl mera att göra en reform med förvaltningen lJannonser! Så skedde. ) Men — andra tider, nya seder. Dagligt Alle I handa öfvergär, efter ätskilliga slags öfvergängar, til hr öfversten, med öfverstelöjtnants lön vidtopografisk kären, -Hazelius. Det blifver, ifrån att vara stundon konservativt, stundom liberalt, stundom svart och stun I dom grätt, en verkligt Svensk, hoc est en god, I mycket god tidning, och nädens sol lyser äter på dess — tryckpress. Visserligen finnes det i lande ett annat blad, äfren annonsblad, som ungefär läre vara fyra till fem gånger mera spridt än Svensk Tidningen. Men det är, såsom vi sett, ingen hu I vudsak, att folket fär mera allmänt läsa embetsver flkens annonser; och vi spä, att rikets ständers reviso iIrer komma att snart få se annonserna för sjöförvall ningen införda i både Posttidning, Dagblad och Alle handa, alltså betalte ire gänger, då de en gäpg be talde i t. ex. Aftonbladet skulle blifva tre gänge imera kända. Sådan är verkan af nåd och onåd rl Hvad -ändock det land är lyckligt, der den förra ka t) förändra allt det onda, som den sednare gjort. Vi supponera emellertid, att hela saken icke blot grundas på enskild fördel för den i -tjensten -lönad I militären och tidningsredaktören — mutan att den, sor TJundertidningsbestyret för demne gör hans militä Ytjenst, äfven fär en liten andel i annonsvinsten fö a tidningen ? :