Aftonbladet – 14 juni 1852, sida 2

nan såsom häfkraft redan använder en kalorik-maschin af 60 hästars kraft: Ideen att sätta en ny och mäktigare kraft i änsans ställe skall utan tvifvel förekomma mängen uts7zäfvande och chimerisk. Vi hatva blifvitsä vana att oetrakta ängan säsom ett ne plus ultra af menniskans seger öfver de modifierade naturkrafterna, atten uppÄckt som lofvar att göra denna kraft öfverflödig skall 4 att kämpa med de mest eavisa fördomar och med en gigantisk egennytta. Icke desto mindre kat det iu med visshet förutsägas att vi stå vid gränsen af 0 annan stor revolutiod, frambragt genom upptäcken af en billigare och ojemförligt säkrare rörelsesraft än ängan. I lördags besökte lag manufaktoriet och fick tillätelse att bese kapten E icssons kalorik naschin om 60 hästars kraft under det den var i gäng Den bestär af två par cylindrar, med agerande pi stonger af 72 tum i diameter. Dess egenhet bestär dess ovanligt stora cylindrar och pistonger, verkande ned mycken läg tryckning och i fränvaron atpannor eller värmare, alldenstund det ej användes nägon an nan eld än den i små gallerugnar under bottnen på le verkande cylindrarne. Under de ätta mänader som denna profmaschia varit i gäng, har icke en cent lifvit utgifren tör reparationer eller tillfälliga olag. Den är vacker och stätlig och ger intrycket af kraft och symmetri mycket lifligare än den största ängmaschin jag nägonsin sett. Grundtanken i kalorik-ma schinen är att till frambringande af rörelsekraften använda Juftens utvidgningsförmåga i stället för ängans; sraften ästadkommes genom luften: sammantryckning en del af maschinen, och dess utvidgning genom wobragt hetta, i en annan. Denna utvidgning versar emellertid icke genom en oafbruten användning if bränsle, utan genom en egen omsättning af luften, varigenom värmen tvingas att agera dea ena gänsen efter den aadra, nemligen den lufthetta som vid varje slag af maschinen släppes ut ur cylindern, öt7erföres på den kalla komprimerade luft som i samma igonblick i densamma insläppes i cylindern, så att en vupphörlig eldning i sjelfva verket endast erfordras för att godtgöra den förlust af hetta som förorsakas af de hettade maschindelarnes oundvikliga radiation. Ett skepp kunde, med samma stenkolsförräd som nu erfordras för en enkel ängbåtsresa öfver Atlantiska hafvet, gå öfver detsamma tvä gänger, och ett kalorik-skepp kunde med lätthet göra resan till China eller Kalifornien utan att behöfva sadna vid en enda station, för att intaga bränsle. Då anthrakitkol är let bästa bränslet för denna maschin, skola vi icke längre behöfva i England köpa bituminösa kol för åiterresan. Tvärtom skall Eogland finna sin räkning i att komma till oss efter anthrakit. Då det icke finnes någon synnerlig rök behöfs endasten kort pipa, för att afleda koloxidgasen och andra delar at förbränningen. Men den stora fördelen af denna masehin, och som ensam utom alla andra fördelar skulle rekommendera den framför alla andra, är dess fullkxomliga säkerliet, då all explosion är omöjlig. Det enda som genom försumlighet kan hända med en ka!orik-maschin, är att den stadnar. Den närvarande profmaschinen visar att man mäste tre timmar försumma eldnaiogen innan maschinen ens saktar hastigaeten. Ett kalorik-skepp af 2200 tons är nu under byggnad, som skall kallas Kapten Eriesson. Det har en särdeles vacker konstruktion och beundras mycket at skeppsbyggarne för sin styrka; man kommer nemligen öfverens att aldrig nägot skepp blifvit bygdt i New-York med så stark botten. Maschineriet är mer in till hälften färdigt. Cylindrarne äro 158 tum i diameter, 72 tum vidare än på de stora ängbätarne som tillhöra Collins-linien. Kapten Ericsson skall vara färdigt till nästa Oktober mänad, och dess redare tänka att taga passagerare till lägre pris, till följd af den ringare maschinkostnaden under den nya prin:cipen. Skeppet tillhör m:r John B. Kitching och näåsra andra förmögna personer.