skulle kupa förfela sin verkan. Man bör , jade då ped en mängd mystifikationer, gyc kel, sox utfördes med en så beundransvär ibärdidet och så stort bifall, att de kunn anse intaga en plats bland de det dansk: I foxet egendomliga nationalnöjen. Dessa my Lafikationer etc., som började under kriget med ett uppdiktadt bref till ;Flyveposten: frår general Cavaignac, hvilken förklarade sig vilj: ställa sig i spetsen för den danska armå6en ha blifvit fortsatta med korta mellantider och hafva: slutligen på den sednaste tiden uppnåt sin-höjd genom en pompös berättelse om er fingerad fest för en af universitetslärarne, son under 8 dagar utgjorde samtalsämnet här hufvudstaden och var en hugsvalelse för d öfver krigsministerns hundkrig bekymrade och sorgmodiga Köpenhamns.ka sinnena. Mid under en sådan tid, då en så storar tad mystifikation bringar äfven de mest tro enåe filistrer till att vackla i sin tro på ,Flyveposten,, inträffar en händelse, som sät ter kronan på verket, vi mena Mester og Ler ling, ett romantiskt sångspel af af C. Hos trup, som i lördags: uppfördes på OCasinote atern, I detta sångspel skildrar hr Hostrur nemligen en redaktör, till hvilken skildring väl. enskilda momenter ur Flyvepostens li äroftagna, men som å andra sidan hafva: undergått en fullkomligt romantiserande bear. betning. Stycket är således -moralpolitisk satir i allmänhet, snillrik och vacker såsom de mesta af hvad som utgått från hr Hostrup: penna, — men hvad händer? — Hr -Meyer. redaktören af Flyveposten, förklarar i en fnysande artikel, att redaktören i stycket ock han sjelf likna hvarandra som två vattendroppar; han beklagar sig öfver personlig förnärmelse, vrider sig som en mask, och genom denna klagan vinner han verkligen så mycket att medlidandet, som är ett eget kännemärke för den danska nationalkarakteren, väckes hos en del af publiken och följden häraf har blif. vit den, att de två sista representationerna : Casino, genom den häftiga striden emellar klapparne och hvisslarne, hafva aflupit så bull. rande, att det icke en gång har fattats de slags vargumentum ad hominem, som man kallar slagsmål. Kampen är långtifrån ännu utkämpad, oaktadt blott en mycket ringa mino. ritet befinner sig på Fiyvepostens sida, ty der har ifrån att vara estetisk blifvit politisk, dö frågan nu är Flyvepost, eller ,icke Flyvepostnr. L ; Hvad sjelfva hr Hostrups stycke angår, så erkänna de flesta det för godt; och vi sluts oss obetingadt till denna mening, i det vi isynnerhet omtala den qvicka och lifliga dialoger samt de vackra sångnumrorna, som hafve skänkt oss så mycket nöje, att vi ganske lätt hafva kunnat öfverse med den obehändighet, författaren lägger för dagen, hvad intri. gen angår, till hvilkens brytning och lösning öfvernaturliga medel användas. Under det direktören för Cassinoteaterr sålunda varit mycket lycklig med Mester og Lerling,, som 1 lång tid skall blifva ett förträffligt kassastycke, kunna vi icke säga detsamma om hr Etatsrådet Heiberg. ty kgl. teatern går icke saisonens. slut till möte, smyckad med lagerkransen. Bland nya pjeser hafva de tre sista, nemligen Flugt og Fare, et sangstycke, samt Iustspelen Stedbörnene och Den bevegede Tid, alla af onamngifna författare, gått öfver scenen under ett så bestämd: misshag från publikens sida, att det påminner om den goda gamla tiden, då stallmästare, hofmarskalkar och köpmän sutto i bestyrelsen för kgl. teatern. Kommer nu härtill at dess prydnad, balletten, genom ballettmästaren Bournonvilles och en del af ballettpersonalens afresa till Christiania, icke florerar under denna tid, kan man begripa, att publiken hellre går till nationalförlustelsen, i Casinc en till nationalteatern.