STOCKHOLM, den 26 Maj. Consistorium Academicum i Upsala har nu fattat sitt definitiva beslut angående den byggnad för de kemiska och fysiska professionerna, hvartill ständerna vid förra riksdagen beviljade anslag. Ständernas frikostighet förtjenar visserligen all tacksamhet och de akademiska fidernas omtanka allt loford; äfvensom man bör glädja sig åt den utveckling; som naturvetenskapernas studium genom de nya institutionerna förmodligen kommer att taga. Men likväl kan man ej utan bekymmer se den ena stora byggnaden efter den andra uppföras, hvilka på ett visst håll auses såsom lika många ankare för att qvarhålla universitetet i småstaden, der det, trots alla bemödanden och ansträngningar, ej kan uppfylla sin bestämmelse att vara högsta representanten af landets vetenskapliga odling och att. göra denna odling tillgänglig och fruktbar för så många som möjligt. I hufvudstaden, der rikets högsta embetsverk äro förlagda, der följaktligen en mängd vetenskapligt bildade embetsmän vistas, der dessutom flere industrigrenar drifvas som ej kunna undvara vei tenskapliga hjelpemedel, der slutligen många rika privatpersoner med tid och håg för vetenskapliga sysselsättningar tillbringa en stor del af året, der har behofvet redan framkallat flere vetenskapliga institutioner, som också burit vackra frukter. Om Upsala haft sin Linnå, så har Stockholm haft sin Berzelius, om Upsala haft Fant och Geijer, så har Stockholm haft Hallenberg och Strinnholm o. 5. v. Det vore visserligen berömligt för svenska staten, om den ville och kunde på flere ställen underhålla stora vetenskapliga institutioner. Men om den det ej kan, om de krafter och tillgångar, som förenade på ett ställe skulle kunna ästadkomma något stort, i stället splittrade på flere håll måste nöja sig med ofullständiga resultater, så anse vi det vara oförsvarligt att vidhålla ett system, som på sådant sätt bortslösar ej blott penningar utan, hvad värre är, själsskrafter, anlag och snillegåfvor. Sverige, det fattiga Sverige, underhåller ett offentligt bibliothek i Upsala, ett annat på Stockholms: slott, ett tredje på Vettenskapsakademien o. 8 v., ett fysiskt kabinett i Upsala, ett annat i Stockholm, ett astronomiskt observatorium i Stockholm, ett annat i Upsala, der man till och med har begynt bygga ett nytt sådant, som likväl i flere år af brist på medel stått ofullbordadt. Om anslagen till dessa institutioner, som på hvardera stället äro otillräckliga att åstadkomma något fullständigt, blefve förenade, så skulle de kunna i någon mån motsvara behofven. Många materiella svårigheter, med hvilka en vetenskapsman nu har att kämpa, skulle då försvinna. Vetenskapsmannen torde i Stockholm i allmänhet hafva större materiella resurser än i Upsala. Bibliotheker och samlingar äro på förra stället rikare. Deremot saknar han egentliga lärjungar. Han kan hafva åhörare, han kan hafva medarbetare, men i allmänhet saknar han sådane, som med odelad flit och uppmärksamhet följa hans vetenskapliga arbeten och under hans ledning inviga sig i vetenskapens tjenst. Härigenom saknar han en väsendtlig äggelse och uppmuntran i sitt arbete. Denna brist kan i betydlig mån ersättas genom författareverksamhet då han på visst sätt får hela allmänheten till lärjunge; men först genom universitetets flyttning blefve den fullkomligt urvägenröjd. ödvändigheten af att förlägga den akademiska undervistingen till Stockholm visar sig tydligast vid de begge intermediära eller praktiska fakulteterna, den juridiska och den medicinska. Den högsta praktiska bildningen i dithörande vetenskaper kan endast finnas i Stockholm, der de högsta rättegångsverken och de största sjukhusen finnas. Och ingen lärer väl bestrida, att det vore önksligt att undervisningen lemnades af de skickligaste praktici, hvar och en inom sitt fack. Men ingen kan förmoda, att en praktiserande jurist eller läkare skall lemna Stockholm, der han kan förena praktik och studier, för Upsala, der han ej kan hafva tillfälle till praktik, elJer att han skall utbyta sina inkomster mot en professors-lön, som ofta ej uppgår till en tiondedel eller en femtedel af hvad en skicklig man kan förtjena i Stockholm. Också ser man huru vid hvarje ledighet inom dessa fakulteter platsen måste stå obesatt en längre tid, innan man lyckas öfvertala någon att söka den; och utan tvifvel skola svårigheterna att finna tjenliga professorer med hvarje år blifva allt större. Men liksom svårigheten att upprätthålla dessa fakulteter i Upsalaär störst, så är deras förflyttande till Stockholm också lättast. Stockhoim har redan ett fullständigt medicinskt läroverk, och det behöfs blott att detta läroverk får rättighet att -utdela doktorsdiplomer, så skall den medicinska fakulteten i Upsala sotdö. Redan nu hafva medicin studiosi begynt att göra alla sina studier i Stockholm och endast resa till Upsala för att tenteras och examineras. Är det då skäl att bibehålla en fakultet i Upsala endast för examens skull, hvilken lika väl kan förrättas af samma läroverk som meddelar undervisningen? Den juridiska fakulteten, som endast består af fyra professorer utan några särskilda biblioteker och samlingar, skulle säkerligen lätt kunna flyttas, och med glädje se sig flyttad till-Stockholm, der den komme i närmare beröring med det praktiska lifvet och kunde se sin åhörarekrets utvidgad med en mängd yngre tjenstemän, som väl ej af sina extraordinarie göromål skulle vara hindrade att utbilda sina juridiska kunskaper ofvan måttet fir en examen. Svårast är det med den filosofiska fakulteten, och vi erkänna alt hoppet är ringa att RE SES VE. SIIET. vg a tot SA FR Lå