tU 105 bILElll, OCH alla. VOLCIUISar ULLVNO INCA pluralitet för regeringen. ! I underhusets session den 17 Maj, sedan lord John Russell tagit tillbaka sitt andra-J: gande om ändring af parlamentseden till ju-l! darnes förmån, förklarade m:r Israeli, i af-:! seende på den af vår Londons-korrespondent l! vidlyftigare omtalade puseiten Rev. Bennet,l: som blifvit utnämnd till pastor i Frome, attl! regeringen rådfrågat en krörgueist, och att! denna förmenat drottningen ej ega rätt att underställa sakens afgörande en specialkom-l! mission. Saken måste dragas för ordentlig domstol, och det stode hvarje medlem af församlingen fritt att vädja till biskopen ochle yrka ordentlig undersökning. Derefter fortsattes kommitte-öfverläggningen om milisbil-: len, till hvars 14:de m:r Bright ställde det amendement, att regeringen ej skulle hafval rätt att draga Irlands milis öfver till England, eller Englands till Irland, hvilket bestreds af lord Palmerston och m:r Walpole, då billen syftade att sätta hela riket, ej blott en del deraf, i försvarstillstånd. I öfverhuset interpellerade samma dag hertigen af Argyle regeringen om en i Rom till döden dömd engelsk undersåte. Utrikesministern svarade, att då England ej har diplomatisk korrespondens med Rom, hade engelska konsuln fått i uppdrag att utreda saken, I afseende på de från Österrike fördrifna Lutherska missionärerna ansåg ministern de sednares intresse fordra, att ej nu framlägga korrespondensen. Gref Harroterby framlade för huset några aktstycken i afseende på utvandringen till Australien, hvartill vi skola återkomma. Sir James Graham har till. sina valmän ij! Carlisle utställt ett cirkulär, som väckt stor uppmärksamhet. Det är, såsom man säger,l! ämnadt att bana väg för en ny ministerkombination, som icke anses kunna länge ute-l! blifva. Endast om personerna är man ej rätt ense; somliga vänta en minister GrahamRussell-Cobden, andra en rent Peelitisk, men! alla vänta att se sir James sjelf såsom pre-l! mier. Märkvärdigt nog understödjes han af lord John Russell, som natt och dag fruktar att lord Palmerston skulle få uppdrag att sammansätta ett nytt kabinett. Såsom en annan rival nämnes hertigen af Newcastle. Det var såsom våra läsare erinra sig Gladstone, som tillfogade regeringen det bekänta nederlaget i underhuset den 10 Maj; det är från denna tilldragelse som ryktena om Derbyska ministerens förestående fall börjar taga fart. Blir hertigen af Newcastle skattkammarlord (pre-9 mierminister), så är det sannolikt att Glad-s stone återtager sin förra plats såsom stats-Ir sekreterare för kolonierna, ak Enligt flera tidringsuppgifter lär general-S poststyrelsen i London sysselsätta sig med enlt omfattande plan att nedsätta portot för breflt till och ifrån kontinenten. q l a 6 E a RT WAT oh Mo m-— LV AA RR Genom en anordning i telegrafernas admi-! nistration kan numera hvarje från Amerika i Liverpool och från alla verldsdelar i Londonj! anländt skepp signaleras inom två timmar il? alla bufvudstäder och en mängd stora handelsstäder på kontinenten. En ny underhafstelegraf är nyss nedlagd mellan Dover och Boulogne och trådarne äro färdiga för den nyalr mellan Dover och Ostende, och komma oförlt dröjligen att nedläggas. s Från Afrikas vestra kust hafvaä underrättel-r ser ingått, att konungen af Dahomey utvisatle engelska konsuler från sina stater och att följaktligen hamnarne i hans gebit skullelr förklaras i blokad. Med konungen af Abomey hade underhandlingar blifvit öppnade omjg slafhandelns afskaffande, hvarpå hafi ville gåld in, hvaremot han förklarade sig ovillig att öppna sitt land för missionärer, införande afli skolor och upplåtande af begrafningsplatser.; Äfven med en -mängd negerkonungar hadelr man öppnat dylika underhandlingar. f TYSKLAND. Konungen och Drottningen af Hannover hade den 18 dennes ankommit till Potsdam.li Följande dagen väntades storhertigen af Ol-! denburg. I Då kejsaren af Ryssland den 16 d. ankoml; till slottet i Potsdam, ropades ett enthusiastiskt lefverop af de preussiska garnisonsofficerarne.i Kejsaren gick då åter ut på trappan åtföljd af lt konung Fredrik Wilhelm, de preussiska prinsarna och en talrik svit. S Neue Preussische Zeitung talar om den if-l ver hvarmed de preussiska officerarne träng-l: des omkring kejsar Nicolai ridderliga gestalt, l: alldeles som de eljest pläga trängas omkring! sin egen konung. Kejsaren tilltalade dem medl följande ord: xAck huru högt det gläder mig att ändtli-! gen engång åter befinna mig bland eder! JlI kännen mina tänkesätt och veten att jag all-l. tid varit eder trogna kamrat. Hela mitt hjerta var hos eder under den svåra tiden. Härvid räckte kejsaren handen åt grefve vonl, Blumenthal, chef för första gardesregementet, och fortfor derefter: ; J ären bepröfvade, j-skolen förblifva trognel, såsom j alltid hafven varit. Jag kommer till, eder, den gamle till de gamla; vi skola all-, tid förblifya goda vänner och kraftigt bistå hvarandra som kamrater. Viljen j det? Viljen j det? Ja, ers majestät! utropade de djupt rörda officerarne. Derefter — för att följa berättelsen i Neue Preussische Zeitung — ställande huldrikå och hjertliga ord till de olika cheferna, återupprepade kejsaren, just som han var i begrepp att) gå in igen, vänd till general von Möllendorff, ; än en gång dessa ord: Det är således säkert, det blir dervid, vilc förblifva alltid hvad vi varit: goda vänner ochl! trogna kamrater!, 1 Derefter begaf kejsaren sig åter in i slottet! jemte konungen och prinsarna. De förtjustalc offieerarne upphäfde skallande lefverop. Ministerpresidenten friherre von Manteuffell! hade den 18 dennes en längre audiens hosji kejsar Nicolaus. i Mellan Weimar och Berlin hade Rysslands ( da nan AR RSA IR RAR RR NA