Aftonbladet – 22 maj 1852, sida 2

. Genom sina föreläsningar öfver nordiske mythologien och sina skaldefoster väckte Ling hos flere unga konstnärer, hågen att egna sing talanger åt fosterländska ämnen. Den snill. rike Fogelberg bodde en tid hos Ling, och fick genom honom den första ingifvelsen til sina odödliga mästerverk. Sjelf. var Ling be. gåfvad med ett säkert öga, utveckladt form. sinne och en fin urskiljniog i allt som hörde till skön konst. I följd deraf var ban anlitac af samtida konstnärer, så väl inom den pla: stiska som dramatiska grenen, om råd och ledning, för att för dem uppgifva de örganisk; sanna lagarna för all skön konst. Detta: korthet om Lings esthetik. t Lings karaktär var en egen sammansättning af mångfaldiga motsatser; till:en del ägde han dem af naturen, ehuru andra Voro framtvingade af hans pröfvande, dystra, tidigare lefnadsöden, och den ständiga strid hvari han lefde till sin samtids fördomar och ensidiga åsigter öfver den sak som låg så klar för hang inre. Han var strät och kallt höflig emot främmande, men om den besökande ingick på och intresserade sig för hans id6er eller väd. jade till hans omdöme öfver egna tankar, försvann snart denna kyla och han utvecklade ett lif, en värna, en bildrikhet i sitt tal, som flödade lik en källa öfver hans -Jäppar, samt förvånade och intog oftast den häpna åhöraren, Hos Ling faons en kraft , en spänstighet ; lynnet, ett nästan vulkaniskt behof, att utgjuta den störtflod af ider som oupphörligt alstrades i hans aldrig hvilande tanke. Icke allenast för sina gymnastiska ideer blef han kallad fantast, utan äfven för det glödande lif, den bestämdhet hvarmed han försvarade asalärans storhet, renhet och djupa betydelse, Han lefde blott för det sannt fosterländska,och likasom han icke i sitt hus fördrog möbler eller kläder af annat än inhemska produkter, likaså