Aftonbladet – 22 maj 1852, sida 2

Article Image
a EP MT VELKIET RAPSERSIUllMakle De der höga moraliska garantier för freden: och ordningen! Det är ej vår minsta synd, att vi vågat yttra en belåtenhet deröfver att Sverige ej hör till de stora militärmakterna, att vi i vårt indelningsverk vågat se ett frö till nationalmilis, att vi vågat fägna oss öfver våra jordbrukande klassers politiska och moraliska rätt att döma om krigsmaktens användande, att vi dristat glädja oss öfver den upplysta, medborgerliga och folkälskande andan hos våra officerare. Vi veta ganska väl, att mången ej tycker så, och ingentng högre önskade än att försvarsmakten flyttades helt och hållet utom de positiva samhällsintressena och gjordes rörligare och disponiblare än den är. Vi hoppas att dessa fromma önskningar ej skola så snart gå i fullbordan. Att hvarje land, och icke minst vårt, behöfver ett ordnadt försvarsväsende, med tillgodogörande af alla nutidens förbättrade och utvecklade militära metoder, har det aldrig fallit oss i sinnet att förneka. Vi endast tro, att den militära vetenskapen tenderar, som hvarje applikativ vetenskap, derhän, att med minsta möjliga användning af menniskokraft åstadkomma största möjliga verkan. Om vi tlska jen, folkbeväpning, hafva vi aldrig tänkt eller sagt att. den skulle kunna umbära stödet af ett systematiskt krigsskick. Men . väl hafva. vi haft den öfvertygelsen;. att en sådan folkbovsjining genom exercisens förenkling kan på vida kortare tid förr bilda sig omkring medelpunkten af.en öfvad kärnttupp, och att det ändå till slut är fosterlandskänsla, sedlighet och medborgarsinne som ger den rätta stålsättningen åt den: personliga tapperheten. Om vår historia vilja vi ej här tvista, så mycket mindre som vår motståndare i denna punkt kommer oss till. mötes längre än vi väntat. Visserligen torde, vid närmare betraktande af motiverna, åtskilligt glittergulå blekna, hvarmed vi nu smycka våra vapenminnen, och detta utan att förringa det .verkligt stora och rena som qvarstär. Men vi acceptera dock vår historia sådan den är. Må endast vår motståndare, då han med hänförelse nämner Breitenfeld och Narva, icke alldeles förgäta det Nördlingen, som följde -det förra, och det Pultava som med sekellång förnedring beskuggade trofeerna från det gednare. ee — H.M. Konungen har i dag hållit konselj. — H. M. Konungen behagade i går kl. 1,3, berättar P. T., lemna företräde åt österrikiska generalen barn von Langenau, som. öfverlemnade kejsarens af Österrike kreditif att hör vara dess envoyå extraordinaire och ministre plenipotentiaire. — Efter företrädets slut emottogs bemälte minister af H. M. Drottningen och Enkedrottningen. — K. M:t har, enligt P. T., till: rådman i Stockholm utnämnt stadsnotarien J. EUppling. — Till ledamot af Femtio äldsta igrosshandlarnes klass har, till sednast ledigblifna rum, i gär af nämde klass, enligt P. T., blifvit utsedd grosshandlaren A. Rinman. . Vid i går af Femtio äldsta företaget val till besättande af ett ledigt rum i Flodinska stipendiet-.har blifvit nämnd studeranden A. J. Åstrand, — P. T.: bekräftar vär förut lemnade underrättelse, att K. M:t på ansökning entledigat generalintendenten i krigskollegium, öfverstelöjtnanten G, Söderberg från berörde generalintendentsembete. — K. M. har, för fullbordandet under Nu ingäende sommar af en är 1850 päbörjad trigonometrisk höjdmätning mellan Bottniska viken och Ishafret anvisat 2000. rår, att i mån af behof till professor Selander utbetalas. — I enlighet med hvad sundhetskollegium hemställt, har K. M. funnit godt tillåta, det må 2:dra lärarebefattningen vid veterinärinrättningen i Stöckholm tills vidare bestridas af den person kollegium dertill utser, emot ätojutande under tiden såsom arfvode af den för samma beställning ä stat anslagna lön. — Sedan K. M. under den 4 innevarande månad behagat till chargå dWaffaires vid belgiska hofvet utnämna kammarherren frih.Fredrik Wedel Jarlsberg, med rättighet för honom att i denna befattning uppbära det ä stat anslagna traktamente af 3000 Rdr Hamb. Banko, att utgå och beräknas från och mon lan 15 4. dämmer Bosson Ke -jOMVar fänNit godt tillerkänna honom 1000 rdr Hamb, Banko säsom ekiperingspenningar samt 150 rår i samma myntsort såsom resepenningar. .— Uppäå fängvärdsstyrelsens hemställan har Kongl. Maj:t: under den 6 dennes tilldelat ätredogöraren vid straffoch arbetsfängelset på Längholmen, M. Stanxenberg, hvilken haft redogörarebestyret jemväl vid le derstädes under två och ett halft års tid verkställde arbeten för uppbyggande af ett nytt kronohäkte, ett arfvode af 250 rdr bko, att utbetalas af anslaget för länsfängelsebyggnaderna; samt ät kon luktören vid ingeniörkären C. J. Malmström, för hafd illsyn vid åtskilliga byggnadsarbeten, ä Landskrona ästning, 100 rdr bko, af de till fångars värd och unlerhäll anslagne medel. . — Under den 12 dennes har Koogl. Maj:t förordvat rådmannen O. J. Centervall att vara ordförande i andra afdelningen af rädstufvurätten i Malmö, — Äfven har Kongl. Maj:t på ansökning tillagt iktuarien vid riksarkivet, förste expeditionssekreteraen N. W. Forsslund, ytterligare förlängning ä den wonöm beviljade tjenstledighet till den I Mars nästkommande är. ——— — Kommerskollegium har erhållit officiel underättelse att 1:o en stillastående fyr blifvit uppförd på ourth Point i Sunda sundet. Fyren, hvars torn är f sten, stär på hafsstranden ungefär 3 engelska mil rän Avjer i 6 gr. 4 min. 50 sek. S. och 105 gr. 56 nin. 35 sek. Ö. från Greenwich. Fyrskenetbefinnes 4 fot öfver bafsytan samt synes från däcket På ett kepp i alla riktningar inom ett afständ af 16 mil; ch 2:o att fyren vid Cape Pine på södra kusten af lewfoundland kommer att frän den 1 nästinstun . ande Juli sälunda ändras, att den visar en blink varannan minut i stället för hvar 20:de sekund såom hittills. —a— — Från Mänchen meddelar P. T.: Gjutningen af salden Tegners staty är nu fuolländad och statyn är tställd till beskädandei det k. gjuteriet. Gjatninen har lyckats fullkomligt. Carl XIV Johans kolossala statue questre, hvilen blir tre fot högre än kurfursten Maximilian I:s aty på Wittelbachertorget, är redan med undantag ; fF hästens hufvud inpassad elotformen, Gjutningen sall gå för sig i Juli mänad. Hvad slutligen angär Gustaf Adolfs-statyn, lära nderhandlingarne ännu fortgå med strandrättsegarna rr RÖRAN STENS SEEN

22 maj 1852, sida 2

Thumbnail