fd te ) ATESTERREPRIERS. RAMLSRALE författning äro ick-s af den beskaffenhet att de med tiden gå brit af sig sjelfva. Tvärtom blifva de allt förre och skadligare i samma mån som folk et stiger i civilisation, och snart nog torde i följd häraf framstå såsom alterna-. tiv, att Patingen skall en tidsenlig repregentationste form antagas, eller också skali natioBens sramåtskridande i alla andra riktningar afst.nna. . Såsom ett särskildt upplysande förhållande i afseende på nödvändigheten af nationalrepre.. :sentationens ombildning samt ståndsförfettningens upphörande måste äfven tagas i be:;traktande, att de gamla stridigheterna mellan denna författnings elementer ökas på, samma :gång som författningens ålderdomssv äghet, och. tillvexten af dessa stridigheter kommer kar.:ske snart nog att hota hela vår Konstitutione la frihet med undergång, om de ej förekomy nas derigenom att källan till dessa splittry agar sjelfva ståndsväsendet, borttages från rep Tesentationer.. Vi kunna hemta lärdomar af tilldra elserna från vår föregående historia. Env? sldet har mera än en gång måst tillgripas såso men hjelp emot stånds-författningens förderfli ga följder. Då man nu åter vid förra riksf jagen börjat upptaga de gamla manövrerna, att koalisera tre stånd emot det fjerde, sås!om i fråga om tillsättande af en slags re UwWstions-kommitte emot städernas borgerskap 4 och då man med säkerhet kan vänta, att vå följande riksdagar få se andra dylika koa Ationersäsom t. af. borgare, adel och prester emot bönderna, kan det verkligen v ra på tiden att söka förekomma de för ? (venska folkets frihet och sjelfständighet vår 1; a. il b komma. liga följder, som häraf upp Vi äro derfö (e af den tanke, att hvar och en, som men ss AF Väl med sitt fosterland, bör nu mera EN någonsin omfatta reformens sak. Dess nödv ändighet har icke stått i ringaste sammanh ng med kontinentens revolutionära rörelser Och den har ej. heller upphört genom dessas kufvap de, .Att våra konservativa, hvaribland äfver, döljas åtskilliga afabsolutismens mån, gera vilja åberopa despotismens framSINE, utlandet såsom skäl emot sepresenfelgonf reformens genomförande i vårt land, är nell naturligt; men det bör vara Vika naturtigt att de, som hos oss vilja försvara frihetens sak, måste på detaldra bestämdaste motsätta sig en dylik tillämpning af absolutismens segrar. Å Derföre vore det i högsta grad angeläget att reformsällskaper na åter upptogo sin afbrutna verksamhet, och vi önska att den från allmänna reformbestyrelsen utgångna adressen fhärtill måtte gifva anledning. Af redan vunnten erfarenhet kan man väl taga för afgjordt, att om represensatiosreformen skall kunna på fredlig väg och utan revolution gersomdrifvas, så kan det ej ske annorlunda, än på så sätt att en allmän och mera enhällig opinion för en sådan reform vinnes hos nationen, och denna opinion kan åter icke äppstå, och den öfvertygelsens makt som derifrån skulle utgå ej bildas, om icke nationen sjelf egnar intresse åt saken samt upptager den till diskussion, och detta kan ej Jämpligare ske än vid allmännamöten. Efter de sednare årens händelser ock de upplysningar de lemnat i afseende ;å den vig-. tiga frågans behandling, är det väl emellertid mest ötverensstämmande med -reformsakens sanna fördelar, att den nu åter i sin helhet, utan inskränkning af förut fattade beslut eller -yttrade meningar, åter upptages till diskussion. Skulle det således lyckas att i år få ett allmänt reformmöte i Örebro, blir det väl i sin ordning att inbjudningen till detsamma ntgår icke blott till de reforråvänner, som wilja oförändradt antaga det s.k. Örebroför:slaget, utan till alla som vilja nitäiska för reformens genomårifvande i deg riktning, ett ståndsväsendet och sjelfskrif senheten upphöra. Vi ha desto heldre :4 velat härpå fästa uppmärksamhet, som reformvännernos sällskap här i hufvudstaden är kaltadt att sammanträda näste Måndag klockan half sju eftermiddanaen. till val af bestyrelse samt metforing afotllsra : KN val af bestvrelgg ar reformbestyrelsen i fråga om ett allmänt reformmötes hållande innevarande år. Vid detta sammanträde kom-: mer således veformsällskapet, som under en längre tid varit utan bestyrelse och i eft slags upplösningstillstånd, att å nyo konstitueras, och man bör hoppas att sällskapet härvid erhåller en sådan organisation, som kan vara fullt ändamålsenlig samt icke lemnar reformens fiender alltför lätta utvägar att sjelfva eller genom deras redskap i sällskapets förshandlingar tillställa oreda och upplösning. Då reförm sällskapets sammankomst nästa måndag således är af stor betydelse för sällskapets framtida verksamhet och då denna åter oneViligen kan bifva af ganska mycket! inflytande på reformsaken i allmänhet, anse vi, sorn lifiigt intressera oss för nationens förevarr inde lifsfråga, för en skyldighet att uppmana härvarande reformvänner till deltagande i nämnde sammankomst. Om det numera icke kan anses vara modernt att gå på reformmöten, såsom förhållandet nära nog var år 1848, då platsen inom reformbestyrelsen kunde utbytas mot taburetten vid Konungens rådsbord; kan dock detta icke afhålla dem som af verklig fosterlandskärlek omfattat reformsaken. De böra tvärtom nu desto hellre öppet oeh nitiskt sluta sig till den, som de behöfva hysa mindre farhåga att se sig hopblandade med sådana reformvänner, som mindre följa sin egen öfvertygelses föreskrifter än dagens vexlande opinionsvindar. Den värma och det intresse för reformsaken, som visade sig vid reformvännernas sista sammanträde, kunna väl också anses såsom förebud för ett lifligare deltagande för den nya verksamhet som sällskapet nu har för afsigt att upptaga.