Aftonbladet – 19 maj 1852, sida 3

sik. Ty värr blef detta, som nästan allt hvad detta musiksnille författade, aldrig färdigt. Sednare utarbetades musiken till detta Borgespel af en annan tonkonstnär (hr Ahlström). Detta är onekligen Lings bäst lyckade dramatiska arbete, tryckt i Lund 1812, uppfördt då nya teatern invigdes i Stockholm 1840, efter hans död. Han delade de flesta svenska historiska dramaturgers öde, dt aldrig få se något af sina arbeten på scenen, och i följd deraf beröfvades han all möjlighet att kuona ändra eller förkorta det som icke läms pade sig för densamma. Kärleken, allegorisk Herdedikt, vann många beundrare för sin harmoniska fulländade skönhet. Gylfe, allegorisk hjeltedikt, under hvilket namn Sverige var personifieradt; Finland, som hans älskarinna Aura; Sveriges landskaper, som hans hofkämpar, under olika namn personifierade, och Ryssland hans fiende, som, Jotunadrotten oftast benämnd: Röfvaren i mantelen grönar; behandlar den af oss aldrig nog saknade förlusten af det mångbesjungna Finland och den ersättning oss gafs i föreningen med Norge. Oaktadt detta arbete varit ansedt min re lyckadt, karakteriserar det Lings fosterandskänsla, i det. att han der utgjuter sitt rela lifvet igenom bibehållna rysshat, som var en af grundorsakerna till hans sträfvan att ätta kraft i både kropp och själ hos svenska olket, att det manligt skulle bestå i kamp not östra grannen. Sorgespelet Den Heliga Birgitta genomgår n djup, innerlig, from och religiös andas; ikt ett älskligt ömt barns varma orubbade ro, sväfvar hoppets och kärlekens englar föronande genom alla pröfningar, försakelser ch strider. (Forte. följer.)