ket om den utvandring som sedan länge pågår ifrån Europa, att vi så småningom vant oss ifrån att lägga någon vigt vid saken. Och likväl är detta ett fenomen, märkvärdigare än de vigtigaste politiska händelser. Det är en ny folkvandring; Europas folk tåga i skaror öfver hafvet för att under andra himmelsstreck söka bröd och frihet. : Den som tviflar på att det är allvar med denna nya folkvandring, hvilken, om än sakta, utan tvifvel skall en gång förändra verldens utseende likaså grundligt som de gamla folkvandringarne, må erinra sig några af de statistiska data, som öfverflöda i moderna tidskrifter och tidningar. Vi äterkalla här några. Enligt officiella källor hafva sedan 1847 ensamt från Storbritannien utflyttat 1,500,000 personer, det vill säga i medeltal 300,000 om äret, eller en procent af hela folknummern. Enligt uppgifter från Liverpool för de första månaderna af detta år går antalet af emigranter till Amerika, ensamt från denna hamn, till omkring 25,000 i månaden. Deribland äro visserligen en stor mängd tyskar inberäknade, men den ersättes mer än dubbelt af utvandrarne från andra hamnar, och af dem som från Liverpool afgå till andra verldsdelar. Inom mindse än en vecka afgingo för en månad sedan från Liverpools hamn 1,300 persoaer till Australien. Till Nordamerikas Förenta Stater utvandra från Europa i medeltal omkring 400,000 menniskor årligen, hvaribland en fjerdedel tyskar. Från Tyskland utvandra dessutom till andra verldsdelar än Nordamerika minst 50,000 personer om året. Vi kunna således antaga utvandringen från Europa i allmänhet till alldraminst en half million om året; möhända har den dock redan uppgått betydligt öfver detta belopp, och det vissa är att om mägra få år skall den uppstiga till millionen. Visel ingen gräns för rörelsens tilltagande; den är en naturhändelse som trotsar alla menskliga beräkningar. Sverge bidrager ännu icke med något be-l: tydligare siffertal till den allmänna omsättningen. Om vi minnas rätt, utgjorde svenskal och norska invandrare i Förenta Staterna förl: förlidet år tillsammans blott 229. Det visarl sig dock att talet nu är i betydligt stigande.l För icke länge sedan afgick från en af Nor-l ges vestra hamnar ett enda skepp med 1431! utvandrare. Från Sverge har under förliden månad ensamt öfver Götheborg utvandrat 500, ; och -man väntade ett lika antal under Maj må-. nad. Vi höra dessutom huru från Småland, södra delen af Östergöthland, från Skåne ochi angränsande trakter, stora massor bereda sig till utvandring, så att man väl kan vänta att! inom årets slut ett och annat tusental öfvergifvit fosterjorden för att söka nya bostäder! på andra sidan verldshafvet. När man undantager den celtiskt-irländska andelen i denna moderna folkvandring, hvilken då förnämligast föregår inom den germaniska racen, må man ej föreställa sig att det är hungern och nöden ensam, som årifver dessa hundradetusental i en frivillig -landsflykt. Visserligen är nöden exempellös i Bayern, Wiirtemberg och andra sydtyska stater, och en tysk korrespondent till Times ev I — W — m——N—-—mÄ-—Ä-M RR TS ma a prak fö I DA rättade för några dagar sedan derom så upprörande saker, att vi ej vilja anföra dem, af fruktan att alltför mycket skaka våra läsares nerver. Men många, ja de flesta medföra ett litet kapital och tyska statistiker hafva beräknat det till i medeltal 100 thaler personen, hvilket skulle göra 15 millioner thaler eller omkring 40 millioner rår rgs, som på detta :sätt årligen utfördes från de tyska Tänderna. Vi hafva sett en dylik beräkning för England, ved en oerhördt hög summa, hvars siffror vi dock: icke för ögonblicket kunna erinra 055. lfrån Sverge och Norge utvandrar nästan endast förmöget folk; de flesta utvandrare vi hittills hört talas om hafva tillhört vår besutna allmoge. Det är således icke hungern som är den enda, kanske ej en gång den väsentligaste åriffjedern; det måste finnas andra verkande orsaker. Saken är efter vår tanka, att den gamla kontinentens sociala atmosfer har liksom blifvit för qvaf, menniskorna liksom flämta efter litet frisk luft och trängta efter nytt utrymme att utveckla sig. sjelfva och samhället, och lik-: som. uppbygga dit ånyo från grunden, sedan): den gamla europeiska samhällsbyggnaden bör-i: jat förekomma dem osund och murken. Detl: är denna frihet, detta obegränsade tillfälle att. utan konventionella hinder göra så mycket! som möjligt af sin egen förmäga, som lockar! så mången att utan trängande nödtvång un-1 derkasta sig försakelser oci umbäranden, soml: i allmänhet synas så afskräck:ande, och ned-l: tysta sjelfva den naturliga och af alla affek-. tioner nästan mest ihärdiga kärleken till hem1 met och fädernejorden. : ; Det är ieke den abstrakta politisk a friheten som här är det mest lockande; detta må varat förhållandet med de mera bildade, men ut-I vandrare af de bildade klasserna utgörst det! minsta antalet. Bonden och arbetaren, SOM utvandrar till Förenta Staterna, lockas förmodligen ganska litet af dei allmänna röst-1 rätten, som der erbjudes honom; men hvad som instinktlikt drager honom dit är aningen, om den sociala frihet, det oberoende af alla an-li dra än honom sjelf,:som der väntar honom: Han Jörer sig frivilligt underkasta sig samfundets laar emedan han sjelf så att säga får vara med om dess sammansättning. Ingen lag hindrar I; honom att köpa och besitta så mycket eller! litet jord han behagar, intet förbud nekar honom att drifva en rörelse eller idka ett et ringstång, hvilket, hvad och huru han beha-l i dan: — ingen hofgar. Och beskattningen sedan: — net kvrka