Aftonbladet – 18 maj 1852, sida 2

Kyrkoherden Ekdahl trodde, att den allmänna stiltje, om för närvarande vore rädande, icke utgjorde något skäl mot en framträdande aktivitet från reformvännernas sida; tvärtom vore det under lugnets och stilletens tider man kunde och borde samla sin kraft ch arbeta för reformernas sak; den förständiga sjönannen väntar icke på stormen för att lappa sina segel. Talaren tog af dagen (den 17 Maj) anledning utt hänvisa på det folk, med hvilket vi äre politiskt örbundna, och som under sin författning känner sig ritt och lyckligt. Utsigten att vi skulle kunna ernå n dylik författning, borde icke vara alltför aflägse och icke ställas i.samband med och beroende af utandets revolutioner och antirevolutioner. Önskade ifligt, att ett allmänt reformmöte, så talrikt repre senteradt som möjligt, i är mätte komma till ständ. Major Öhman erkände sig hafva varit nägot: tvehogse, i afseende på nyttan af ett allmänt reformmöte detta är, men vore nu öfvertygad, att om detsamma icke skulle omedelbart medföra några stora resultater, det dock i många fall kunde medföra mycket gagn. Hr OC. F. Bergstedt fästade sig vid den omständigheten, att reformsällskapet i och med sin stiftelse velat uttala öfvertygelsen, attfäderneslandets välgång berodde på genomförandet af en tidsenlig reform i vär nationalrepresentation, och sä vidt sällskapet vidhölle samma öfrertygelse, hvilket talaren icke be tviflade, vore det sällskapets pligt att efter förmäga bereda möjligheten att bälla ett allmänt möte ännu i är. Det är värt nationalfel att för våra -bemödanden om samhällsutvecklingen alltför mycket stödja oss på yttre impulser och vänta på gynnsamma tillfälligheter. Nödvändigheten af en representationsreform har ej blifvit mindre sedan 1848, fastän utsigterna för dess framgäng blifvit för en tid fördunklade. Man borde begagna denna tid för att utbilda opinionen, och icke läta afskräcka sig af fruktan för ett så kalladt fiasco. Hade principen någon sanning, gjorde den sig gällande, trotts konjunkturen. Talaren på minte om spanmälslagarnes afskaffande i England. När förslaget först uppkastades,. möttes det med all mänt löje, och när billen första gängen infördes i underhuset, hade den knappt 8 som understödde den. Nu erkänner Eoglands konservativa fioansminister, at det är frihandeln, som gifvit bröd ät. den fattiga, fö rekommit omstörtningar och alstrat Storbritanniens närvarande blomstring. Retormens sak i Sverige vore ej på längt när så utan sympatier hos nationen, som frihandelssaken i England för 10 är sedan. Sympatier finnas, endast de väckas och underhällas, och dei sednare ansåg talaren säsom en samvetssak för reformsällskaperna, Äfven ett mindre besökt möte i Örebro skulle utveckla intresset föroch begreppet om reformsakens ställning, och talaren hemställde af denna anledning, att Stockholms reformsällskap mätte på det lifligaste förorda bällandet af ett allmänt reformmöte redan under innevarande är. Sedan nägra andra talare yttrat sig, beslöt säll skapet enhälligt, att det svar :skulle lemnas till all männa reformbestyrelsen, att sällskapet ansäge et! allmänt reformmötes hällande i är i högsta mättc lämpligt och önskligt. Ett förslag af kapten Stjernsvärd att i skrifvelser skulle tilläggas, att det vore önskligt, om så mänga reformvänner som möjligt, hvilka önska en representationsform, byggd på de allmänna principern a ständsväsendets afskaffande och sjelfskrifvenhetens upphörande, ville infinna sig vid mötet, blef genom anställd votering förkastadt. Likasä ett amendemeni af kapten Wallenberg, som ville hatva en önskan ut tryckt, att reformmötet bland annat skulle taga un. der behandling och kritik det nu hvilande (Lager bjelkska) förslaget. Reformsällskapet sammanträder åter nästa måndag för att välja ny bestyrelse.