trumäviriiar och fanfarer ljödo. Messan begynte. KI. 20 minuter öfver 1 gafs signal att fanornas välsignande skulle försiggå. Skådespeiet af denna 60,000 man starka armå, mot hvars blänkande vapen, kaskar och harnesk solstrålarne bröto sig, beskrifves såsom ytterst imposant. Erkebiskopen nedsteg åter från altaret, välsignade fanorna, en och en, hvarefter de bortburos till vederbörande regimenter och deputationer. Under denna högtidliga akt knäböjde infanteriet och folket blottade hufvudet. Efter ceremoniens slut steg presidenten åter till häst, red förbi officerskåren och de arabiska cheferna, som uppställt sig på linia, och återvände derefter till estraden, der trupperna skulle defilera förbi honom. Pariserarmåens generalstab, med general Magnan i spetsen, öppnade defileringen. Eleverna vid militärskolan i S:t Cyr kommo derefter. De ropade lefve Louis Napoleon! Vidare följde invaliderna och så hela den öfriga armåÅen, hvarje regemente på sin öfverstes signal ropande lefve Napoleon, eller Louis Napoleon! KL. 3 var revyen slutad och presidenten, trupperna och folket lemnade Marsfältet. Marskalk Jeröme bar den nya af presidenten instiftade medaljen, och vid tillfället utdelades ett stort antal sådana till marskalkar, amiraler, generaler och andra. Samtidigt med uppläsningen af presidentens tal utdelades det tryckt bland senatorer och deputerade samt anslogs på alla gator i Paris, å morgonen den 10 dennes, eller samma dag som revyen hölls, meddelade Monitören 34 spalter utnämningar och befordringar inom armeen. Bland de utnämnda äro sex divisionsgeneraler och aderton brigadgeneraler. Vidare följa talrika hederslegionsutnämningar och en stor fördelning af den nya medaljen. Ett rykte, redan bekräftadt af ett halfofficielt blad, vill veta att general S:t Arnaud skall erhålla marskalksvärdigheten; men då det kunde väcka något misnöje om han ensam utnämndes, så förmodas det att Magnan, Baraguay-dHilliers och Castellane få göra honom sällskap. En i sPatrie införd not påminner derom att det icke är mera tillåtet att publicera något om statsråd ets öfverläggningar än om lagstiftande kårens utöfver den officiella redogörelsen. I den till lagstiftande kårens pröfning öfverlemua budgeten för 1853 säges utgifterna vara beräknade till 1,486,955,000, inkomsterna ill 1,486,863,000,; hvilket lemnar ett deficit i rundt tal af 50,000,000 fr. Man väntar att sett antal deputerade, med Montalembert i spetsen, skola skarpt nagelfara med åtskilliga artiklar, synnerligast de sedan den 2 Dec. betydligt förhöjda större lönerna. Kursen å statspapper noterades den 11 dennes: 4!, procents 100,25; — 3 procents 70,70. HOLLAND. Det pris, som konungen hade utsatt för den bästa kompositionen af en fransysk komisk opera af en holländsk mästare, har blifvit tillerkändt hr van der Does i Haag. ENGLAND. Till komplettering af våra i thorsdagsbladet meddelade underrättelser om det för regeringen gynnsamma resultatet af Underhusets kommitteöfverläggning öfver milisbillen d. 6 dennes, böra vi tillägga, att dIsraeli begagnade detta tillfälle för att till en del återtaga hvad han förut vid budgetens framläggande yttrat till fördel för frihandeln. Han förklarade nemligen wutiryckligt, att hans yttrande den gången rörde resultater, ej principer, och att ministeren, så långt dess makt sträckte sig, ej skulle underlåta att bringa till utförande den politik som de i oppositionens leder förfäk-5 tat — en förklaring, som väckt mycket ond k blod. I Underhusets möte den 7 Maj klagade mr b Hume och mr Ricardo öfver den brådska, hvarmed billen om inkomstskatten två dagar!8 förut fått andra läsningen. Sir Robert Peel hade infört denna taxa för att kunna nedsätta? tullarne. Hade detta system blifvit konseqvent genomfördt, skulle ingen inkomstskatt vidare behöfvas. Mr Wahley angrep regeringens o-2 ärliga förfarande i allmänhet och yrkade attl8 man ändtligen skulle få veta om den villel återföra skyddstullen. Mr Bright ville ställa regeringen till rätta för de ilandet herrskande falska åsigterna om frihandelssystemet och angrep i ett längre föredrag ministerens system. d I samma anda yttrade sig sir B. Hall. Pål? regeringens vägnar förklarade mr Adderley, p att protektionisterna nu kände sin styrka och skulle, om möjligt, åter befria de åkerbrukande klasserna från den börda, som orättlo mätigt blifvit dem pålagd genom frihandels-!ni systemet. Sö Derefter fortsattes kommittgöfverläggningen let om milisbillen. Ett amendement af mr Bright, se att milisens medlemmar ej skulle vara underjre kastade prygelstraffet, bestreds af major Be-o resford och förkastådes med 199 röster mot!d 92. I början af sessionen förklarade dIsraeli, att regeringen under denna parlamentssessionu icke ämnade inlemna någon bill till förändring af tullen på spirituosa. kj I Öfverhuset fick en af lord Lyndhurst fö-!F reslagen bill till upphäfvande af straffen förlje olaglig röstning i parlamentet, utom böter, anb! dra läsningen. fi Den 10 Maj förelästes i Öfverhuset för an-! ni dra gången billen till upphäfvande af Masters (underdomare-)embetet i xChancery Courtp ge eller kanslirätten. — Underhusets session samm ma dag var märkvärdig genom det första voSi teringsnederlag som Derbyministeren hittills IL lidit. Skattkammarkanslern bad att få framni lägga en bill till fördelning af de fyra vakanta fö parlamentssätena för S:t Albans och Sudbury, oc hvilka förlorat sin representationsrätt, mellan vi Vestra Yorkshire och grefskapet Middlesex. ni Han förklarade dervid, att han icke gjort detta) förslag 1 ändamål att fördröja parlamentets upplösning, utan endast för att uppfylla den he pligt som åligger regeringen att hålla Underla huset fulltaligt med sina bestämda 658 ledamöter. Mr Gladstone motionerade att man hs skulle öfvergå till dagordningen, hvilket antoog med 234 röster mot 148. Denna vate. oe hy Oi 0 ja rn