Aftonbladet – 17 maj 1852, sida 2

Article Image
skulle härflyta af konstitutionen, och på ett unnat ställe heter det, att festen skall impoera på svensken, som på hvar och en annan, som tvifiar på vår kärlek till konstitutionen,. Vi tillåta oss att göra Morgenbladet,, som nfört flera dylika yttranden och för sin egen lel instämt i samma ton, uppmärksamt derpå, utt det icke är rättvist och icke heller klokt, utt om en enstaka reaktionär skribent här, vars idiosynkrasi i afseende på Norge sedan många år är allom väl bekant, har några ytranden, som komplett desavoueras af den öfiga pressen, för desamma kasta ansvaret på svenska folket i allmänhet, hos hvilket i närvarande stund den välvilligaste stämning herrskar mot det norska och icke en skymt finnes af fiendskap mot norska konstitutionen ller af am Ugameringslust,, utan som tvertom numera med lifliga sympathier och hbjertligt deltagande ser norrmännens högtidlighålande af deras sjuttonde Maj. — Om det i Örebro d. 13 dennes hållna provinsmöte i skatteförenklingsfrågan ha viännu icke inhemtat någon närmare underättelse, än att de deputerade yttrat sig för bibehållande såsom skattetitlar af: pengar, spannmäl, tackjern och hö. Enligt regermgens förslag skulle skattetitlarne för detta län utgöra : spannmål för 32,280, smör för 4760, fläsk för 2946, kött för 5931, ved för 6359, tackjern för 17,853, hö och halm för 14.575 och dagsverken 21,960 rdr, samt i pengar 15,060 rdr. Af regeringens skattetitlar ha således icke godkänts: smör, fläsk, kött, ved och dagsverken. . — Man läser i Times för den 10: Det gläder oss att kunna måddela, att den andra och sista konferensen för ordnande af Danska arfföljden hölls i lördags då en traktat, enligt hvilken den unge hertigen af Gläcksburg erkändes såsom presumtiv arfving till kronan Danmark med derunder lydande länder, undertecknades af de stora Europeiska makternas representanter, som undertecknat protokollet af d. 2 Aug. 1850 öfver samma ändamål, äfvensom af den Preussiska ministern, som icke var närvarande vid undertecknandetC! af detta protokoll. — Såsom förut i tidningarne varit omnämndt, har m:ll Amalia Lundeberg, under sin vistelse utrikes, på fransyska språket utgifvit några af sina förut på svenska befintliga skrifter. P. T. berättar nu, att författarinnan nyligen återkommit till hemlandet och i sitt hemvist, Bryggaregränd JM 3 en trappa upp, till förmån för de stackars små barnen i Wermland törsäljer .å 1 rdr bko sitt i Genåve utgifna arbete: La consolation dans exil äc. Der finnes äfven att tillgå La perle trouvges för 2 rdr 24 sk. bko. — Ur Malmö Snällpost meddela vi följande utdrag ur ett bref från en utlänning. Jag vill ej tal8r om de bränvinsluktande dragarne, som togo mina saker i Ystad, ej tala om den origisella skjutskärra som väntade mig, för att transportera mig till bjertat af landet; ty jag tänkte städerna äro sig naturligtvis lika öfverallt; men huru blef jag dj till mod, när jag kom till den första stationen H. .. Hvilken smuts, hviken anspräkslöshet i boningshus hos allmogen! och på pålen utanför gästgifvarhuset hängde en usling, som fick 40 par spö, under det han blef begapad af en mängd äskädare frän staden, som ej ville försaka ett så pjutningsrikt skädespel som en medmenniskas förnedring. Redan nägot nedstämd, fortsatte jag min resa genom Blekinge, denna Sveriges trädgård, genom Smäland; och sedan jag på hemresan besökt Malmö, lemnade jag ett land, som säkert har en skön framtid, men för ögonblicket stär ett halft sekel bakom det i öfriga Europa. -Hvilka besvärligheter, hvilken tidspillan har icke en resande att möta der; allt det sköna, som man i: en behaglig sinnesstämning skulle dubbelt njuta, försvinner för skjutskärrans skakningar, — och sedan hvilka däliga poststationer i allmädhet; man längtar oupphörligt efter resans slut och känner sig först bättre stämd när ängbäåten äterför den stackars sönderbräkade kroppen till det egna hemmet. Man får medgifva, att det kanske finnes tå folk, som hafva så ringa anspråk på sin regering, som svenskarne. Just vid denna tid var det fräga lom en chauss från Malmö till Lund, dör regeringen hade beviljat 2,:delar af summan, och det var mest Iden nye landshöfdingens förtjenst, att detta företag v gunde genomdrifvas. När jag talte med bättre folk nvarföre staten ej hade byggt denna väg, såsom allal? större vägar, för länge sedan, efter Mac Adams method, fick jag alltid det svar: vi hafva inga penninIgar, och låna vilja ej; ty räntorna skulle gå utomI lands och säledes skulle vi slutligen vara tvungna att -lgöra konkurs; men om penningenöd taltes i städer, i byar och på alla gästgifvaregärdar, och när jag sade dem: bygg chaussåer, gräf kanaler, bygg jernvägar, låna penningar af utländningen till sädana företag, lom j ej sjelfva hafven, då skolen j få penningar i löfverflöd, och den ökade industrien skall icke allenast .Ibetala räntor på kapitalet, utan stora kapitaler skola med tiden tillströmma landet — då fick jag alltid lsamma svar — nej, dertill äro vi för fattige, och reIgeringen vet nog, att det ej bär sig! ) Skulle det verkligen vara regeringen ensam, som -Isä liknöjdt betänker sitt folks industriella utveckling, leller är det folket sjelft, som är så försoffadt i sin Inu varande belägenhet, att det ej har nägra önskningar? Detta tycktes mig likvisst ej så, utan det AI föreföll mig mera, som det behöfdes en impuls, för : latt väcka det till ett högre sträfvande; och om lan; ) I dets verkligen fria press begagnade i alla landsorter ; j A te m tic bl fö gt ti sitt inflytande, så är jag fullt öfvertygad, att Sverige snart i industrielt afseende skulle kunna mäta sig med Euröpas öfriga länder; ty folket tycktes mig bara behöfva väckas och jag är fullt säker, att dess före-l. ; tagsanda skulle frambringa stora resultater. En liten, brochure, som just: under dessa dagar hade blifvit synlig i bokhandeln under titel: Jernväg emellan lJönköping och Ystad eller Malmö väckte min upp; ; märksamnet, och det vore önskligt och nyttigt, oml s denna lilla bok kunde blifva utspridd och läst af all-I mänheten; ty den visar huru på ett föga kostsamt, icke betungande sätt ett så stort ändamäl kan vindlnas. —————— tess — Åtskilliga annonser, som med dagens post ingått utan att vara åtföljda af tillräcklig betaltlning, kunna återhemtas på Aftonblads-byråen. m——————— n m— v M Musik w Fröken Sandels soire I förliden lördag var intressant bäde för programmet och exekutionen.. Fröken Sandels, fastän hon eger Ir en sällsynt förmöga att i de finaste modulationer nyansera sin vackra röst, bevisade bäde genom valet af sängstycken och dessas utförande, att hon börer till dem, som veta att uppskatta konstfärdigheten till sitt rätta värde, d. v. s. säsom ett nyttigt och nödvändigt medel, men ingalunda såsom mål. Om fröken 5. under sin första nummer, Paminas aria ur Trollflöjt

17 maj 1852, sida 2

Thumbnail