Den från allmänna reformbestyrelsen till rege ormsällskaperna i riket aflåtna adress, somin: neddelats i denna tidning för den 5 Maj, hares 5ranledt sammankallandet af härvarande re-? ormvänner till-allmän sammankomst i De la Jroixs sal nästkommande : måndag kl. half ju eftermiddagen, hvarom annons äfven finnes nförd i detta blad. Allmänna reformbestyrelsen, hös hvilken tvesan uppstått om lämpligheten att under nurarande förhållanden gifva verkställighet åt det; id reformmötet i Örebro år 1850 fattade be-fc lut, att tredje allmänna reformmötet skulleld ga rum innevarande år, har i nämnde adress itbedt sig de serskilda reformsällskapernas mening om ett sådant mötes hållande, ochlå öremålet för reformvännernas sammanträdelr västa måndag är att besluta om svar å denna idress. Sedan despotismen åter lyckats att utsträcka F sin jernspira öfver, största delen af Europale och diskussionen: öfver samhällsfrågorna nä-lF stan öfverallt förstummats, torde mången finna lv det nog vågadt att här ens ifrågasätta allmän-d na möten för behandlingen af politiska frågor. Men oaktadt vi naturligtvis icke kunna görals oss helt och hället oberoende från inflytelsernar af den politiska sinnesstätmingen hos? kontinentens folk, så har dock Sverige hittills icke haft för sed att vara en slaf under denna sinnesstämning. Vi voro det icke år 1848, och vi böra lika litet vara det år 1852. Då förtrycket under föregående perioder utbredt sitt. tyranni. öfver. vår -verldsdel,, har Sverige tvärtom uppträdt i opposition deremot. Då denna: opposition leddes af snillet och kraften, då Gustaf II Adolf stod i spetsen för denna opposition, såg Sverige sin äras gyllene tid.s När ens enväldig dumdristighet ville föra denna opposition emot Napoleons herskarevälde, kom riket nära sin Widerpene Vår historia-harderföre. såväl. under lyckans som motgångarnes dagar varit en pro-l test emot den förtryckande. absolutismen. Om det numera--ieke gerna kan komma i fråga att vi skola öppet bryta med en sådan absolutism, så bör det icke sbeller-komma i fråga att vi skola låta dess anda förlama vår inre verksamhet. Må vi derföre af alla krafter hos oss motarbeta verkningarne af de politiska läror som nu utbredas från Medelhafvet till Östersjön, från Pyreneerna till Karpatherna, och må vi ej tillåta dessa läror, om de än klinga Jjuft för några hersklystna öron, att vinna nägot stadigt tillhåll i vårt fäderhesland. För detta ändamål vore det nyttigt, om landets reformvänner under nuvarande period vore verksamma för att hindra den politiska försoffningen att taga öfverhand i vårt fädernesland. Vi borde taga exempel -af Englands folk, söm, då toryministeren hotade landets fria samhällsutveckling, skyndade att vid, talrika möten protestera emot de fruktade angreppen emot den vuönå fiiheten, och detta med den framgång, att man nu nästan anser dessa angre 2 komma att helt och hållet uteblifva. Så unda bofde äfven svenska folket vid allmänna sammankomster uttala sin opinion emot den godtyckliga riktning. som utmärker vår toryminister, och hvilken synes hafva mera sympatier för den herrskande kontinentala politiken än som borde finnas. inom: det fria Sverige. Ett allmänt reformmöte vore således äfven af denna orsak högst önskvärdt; men vimedgifva gerna, att det kan vara underkastadt stort tvifvel, huruvida opinionen hos folket för närvarande är så mycket stämd för ett sådant möte, att det med behörig. framgång kan hållas. Skulle detta icke vara fallet, så vore det bäst att låta mötet anstå till nästa år, då äfven den. fördel vunnes, att det komme att hållas närmare riksdagen och kunde således bättre än nu medverka till sammanhållning i opinionen ej mindre emot de hinder för den fria samhällsutvecklingen, .som då säkerligen icke uteblifva, än emot de -påkänningar till förminskande af vår. nuvarande politiska frihet, hvilka vid den tiden äfven torde träda i dagen. Då Stockholms reformsällskap. nu efter en längre hvila sammanträder för att öfverväga detta ärende, vore det emellertid väl, om sammankomsten -blefve talrikt besökt. Det konservativt reformerande kotteriet har otvifvelaktigt ingen möda ospard för att vid tronen göra den åsigt gällande, att natiomen alldeles bortglömt sina förut tillkännagifna och af landets nuvarande regent godkända önskningår om en friare politisk utveckling. Åtskilliga kraftåtgärder tyckas också utvisa, att man anser folket för närvarande vara inslumradt i en behaglig politisk sömn, samt-utan förmåga att vidare öppna ögonen för att se hvad som tilldrager sig. Att denna falska og af ställningar och förhållanden erhölle någon faktisk vederläggning skulle vara ganska nyttigt, och äfven af denna anledning :bör man önska, at den till måndagen utsatta sammankomsten vin: ner deltagande. Hufvudstadens exempel torde bär ej helle blifva utan inflytande å andra ställen. Många somnu misströsta om frihetens sak, skola ånyo lifvas af hopp och manas till verksamhet, så snart de blott se andra taga första steget, och i detta hänseende kan reformvännernas sammankomst i Stockholm blifva af icke så ringa betydenhet. mm narr fr En mt 2 — H.M. Konungen har i dag hållit konselj — EK. M. har den 12-dennes, enligt P. T., ut nämnt till borgmästare i Kalmar rädmannen, vic häradshöfdingen A. H. Fr!ck, och till borgmästare : Piteå vice häradshöfdinogen G. Burman. — Öfverdirektörsembetet vid landtmäteriet har de! 3 dennes till vice kommissionstandtmätare i Westerå län konstituerat landtmäteriauskultanten G. E. Lindell —K. NM. lärer nyligen, enligt S. T., i öfverens stämmelse med rikets sednast församlade ständers an mr ALLT 2 nn har AN — KTY