Aftonbladet – 12 maj 1852, sida 3

des. pu från. Spanien expeditioner under stora utrustningar. hvilka alla-på mer-eller -mindre ohyggligt sätt massakrerades af indianerne; echända till slutet af 16 århundradet företer dessa länders. historia blott en oändlig följd af de mest upprörande mordscener, plundringar, brand och inre omstörtande oroligheter: I Paraguay, som af Paul MI upphöjdes fill ett biskopsdöme, uppkommo: ytterligare söndringar genom biskoparnes inblandning i tillsättandet af guvernör, tills ändtligen jesuiterne ryckte väldet till sig och under en lång följd af år, under oräkneliga inre strider och obyggliga grymheter, beherrskade landet med sitt jernok. I ständig, strid med provinsernas guvernörer, biskopen i Asuncion, närboende indianer, kreoler och kolonister, hade dexett högst oroligt. regemente. Oenighet uppkom ock med portugiserna i Brasilien, .sedan påfven företagit sig att skifta Nya Verlden mellan de båda grannarne. Jesuiterna fördrefvos väl redan 1721 från Asuncion, men. visste att 1728åter restituera sig. Montevideo (San Felippe) grundades 1726. År 1767 utgaf Spanien ett dekret, till följe hvaraf jesuiterna måste utrymma landet, deras egendom konfiskeras och de sjelfva transpörteras till Evs ropa. År 1778 upprättades vicekonungadömet Buenos Ayres, som då ej allenast omfattade provinserna i den nuvarande argentinska konfederationen eller Rio-de-la-Plata, utan äfven Patagonien, Paraguay, Uruguay och de provinser af Peru, söm nu utgöra republiken Bolivia. Emellertid började oroligheter med England, först om Malyinerna, som slutades dermed att England hotade att förklara Spanien krig, om ej dessa öar lemnades dem i fred hvarefter Spanien öfvergaf sina planer på dem: Under tiden pågingo andra fiendtligheter med Portugal om Banda Oriental, och ständiga fejder med indianerna. (Förts.)