Aftonbladet – 12 maj 1852, sida 3

alltför liten, för att svära, men du vet väl ändock, att man alltid skall hälla sig strängtovid sändinges. Dodore: Det kän nog hända, ht domäre ! Jag ta: ger bimlen till vittbe på, att det är sånnt hvad jag säger. . Fräga bara Rolland! En liten skolgosse bland åhörarne: Det är vid Gud i himlen sannt, allt hvad han har sagt. Presidenten: Tyst; min vän, han har ju. icke:sagt nägonting ännu. (TillDodore) Du har alltså sält ditt lexitompi 0 Dödöre:. Det var Rolland, som sade, att jag skulle göra det. . Rolland: De: är en nedrig lögn. Presidenten: Om den der lilla: pojken . öppnar sin mun en enda gäng till, skall han kastas på dörren. Hur mycket -sälde du det för ? Dodore: För 10 sous. Presidenten: Och det hade kostat dina föräldrar 14 francs! EWwårtill begagnade du de 10 sous. Dodore: Jag köpte bakelser, som Rolland och-jag åt i kompani; det vill då säga, jag köpte för 8 sous bakelser öch pepparkakor och för 2 sous brända mandlar åt Rolland — den Jäckermunnen — han skall alltid ha desert. Rolland: Har man hört på ma... Presidenten: Känner du den herrn der? (pekar på bokmänglaren). Dodore: Ja bevarst Bokmånglaren: Ni tager felt, unge man... Mine herrar! den unga gossen är den största skälm . . . Presidenten: Begagna. ej sådana uttryck. Bokmånglaren: Herr president! behagar ni attse på mina böcker. Jag har tagit med dem för att bevisa min oskuld; och jag menar, att då boken icke-är upp förd i förteckningen på mina böcker, sä ligger min oskuld klar för dagen. Det är klart, att:.. Presidenten: Ni har icke infört den omtalade boken i förteckningen, emedan ni visste, att ni handlade lagstridigt, då ni köpte-den af en skolgosse. Bokmånglaren: Jag försäkrar er, att den unge gossen, tager felt, och att han, häller mig för en annan. Dodore; Nej, nej! ban var bäde tjock och fål och det är ni också. q Bokmånglaren (triumferande). Han tar alltså miste. Mina damer! mina herrar! behagen j taga mig i ögonsigte; jag är-skön som Apollo. Belvedere. Rolland: Jo; gwbevars,; det. är han. Bokmånglaren: Man tar miste... der bo tre andra bokhandlare vid den gatan. Presidenten: Går din skolväg genom den gatan der herrn bor? ; Dodore: Ja bevars!.. det vill säga, det gör visserligen vägen längre, men Rolland säger alltid att vi skola gå derigenoni för motions skull: Roliand: Det är lögn. H Presidenten: Kasta honom nu på dörren! Vi få eljest aldrig slut på saken. Rolland brottas tappert med polisbetjenten, hvilken det dock till slut lyckas att taga honom i nacken och gå ut med honom. Presidenten: Hvar bör bokmänglaren? Dodore: På högra sidan omigatan . . . det vill säga, när man: kommer frän det andra hället, bor -han på venstra sidan. Rolland: (sticker hufvudet in genom dörren) Det hänger polska soldater i föristret hos honom med Poniatowski, Abdelkader och alla Napoleons mame lucker. Den anklagades identitet anses bevisad och bokmånglaren dömes till 40 francs böter.