Om de ätlige svamparne, Efter E. Fries. (Slut från lördagsbl.) Vi skulle alltför långt fördjupa oss i kok-konstens finesser, om vi här ville beskrifva alla mera konstlade och läckra anrättningar af svampar eller upp: gifva alla säser, frikaster m. m., hvaruti de i Frank: rike och annorstädes ingä. Det enklaste och bland fattigare folkklasser vanligaste är att, sedan de blifvit rensade och skurne i tunna skifvor, antingen utan all tillblandning eller med tillsats af nägot smör och kryddor rosta dem öfver sakta eld i öppet kärl?) Äfven knädas de till en deg och bakas som bröd eller stufvas, sedan de vattenaktiga delarne i en serviet blifvit utpressade, med nägot smör, salt, peppar, per silja. Slutligen anrättas de tillsammans med de flesta kötträtter eller vegetabiliska ämnen. En del smärre arter användas endast som kryddor för at! gifva soppor och andra anrättningar en bebaglig lukt och smak. Särskilda arter kunna fordra ett olika användande. Öfver svamparnes uppkomst, tillväxt och fortplantning äro de mest oriktiga åsigter allmänt gängbara. Liksom folktron i fordna tider och de äldre geograferne antogo de mest vidutiderliga naturfenomener uti okända länder — och i män kunskapen om dessa utvidgades, förlades dessa till ännu aflägsnare, tills de slutligen alldeles mäste försvinna — sä har äfven allmänhetens och flera äldre naturforskares tro på en tillfällig uppkomst af vissa växter och djur, på det enas förvandling till ett annat och flera dylika sagor, i den män kunskapen om naturalstren utvidgats, mäst draga sig tillbaka till de: lägsta och minst kända, bland hvilka man trott sig kunna lemna naturen eller snarare sin egen fantasi fritt spelrum. Vi anse oss vetenskapligen förpligtade att bestrida så oriktiga äsigter af naturen, hvilken i det högsta som lägsta är lika bunden vid eviga och oförätderliga lagar. Att vilja förklara okända och outredda fakta genom dunkla än mindre kända naturkrafter är ingen förklaring. När ordet till gätan är funnet, är den vida enklare än man förut kunnat föreställa sig. Så har man af den förvånande hastighet, med hvilken en del svampar uppväxa och ofta äfven försvinna, icke trott detta fenomen kunna eller böra förklaras af lagarne för den öfriga organiska naturen, utan vändt sig både till himmel och jord, fåfängt besvurit alla elementer och miasmer att förklara denna gäta, som blott genom klar insigt af lifvets ensamt skapande förmäga löses 6). Man har tvistat antingen de hörde till djur riket eller växtriket eller utgjorde ett eget rike; men att de äro organiska väsen, att degenom intus-susception utvecklas och tillväxa och således ega hvad vi kalla vegetabiliskt lif har af ingen kunnat bestridas. Att genom oorganiska naturens krafter vilja framtvinga lif är ett fruktlöst försök, som i sig innebär en förnekelse af den organiska naturens sjelfständighet. Till: svampartade växter i vidsträcktaste omfång räknar man visserligen. flera olikartade bildningar, till en del äfven sädane som genom rubbning i andra organismers normala utveckling uppkommit, derigenom att enskilda delar (elementar-organer) afsöndrat sig från det helas harmoniska samband och derigenom stegrats till en sjelfständig, men ensidig utbildning. Dessa, saknande eget vegetativt system, böra icke förblandas med svampar efter deras egentligare och allmänhetens begränsning, som vi här fästa oss vid. Utomdess är klart att äfven de öfrigas uppkomst alldeles icke beror af oorganiska naturens krafter, utan af den ilifvets väsende grundade skapande sjelfverksamheten. De egentliga svamparne ega ett ulleller trädlikt vegetativt system eller svamplager, som utbreder sig 3) Detta. af lägre folkklasserna bland slaviska folk sä vanliga tillredningssätt tillskrifver man att nästan aldrig olyckshändelser bland dessa inträffa, ehuru de utan urskiljning insamla hvilka arter som helst. 6) Bland insekterna eger samma förhällande rum: de framkomma ofta i förvänande mängd lika oförmodadt som de lika hastigt försvinna. Allmänheten, som icke inser möjligheten hurw efter naturens lagar, efter sin kunskap om desamma, dessa fenomener skola kunna förklaras, omfattar derföre helst det mest underbara. Att luft-konstitutionens beskaftenhet gynnar bäde svamparnes och insekternes. utbildning är visserligen klart, men att den icke är orsaken till deras uppkomst är ändå säkrare.