Aftonbladet – 12 maj 1852, sida 2

t. ex. om afhållighet i äktenskapsväg, och många äro ej ens till husbehof bildade. Fordom lydde de under en erkebiskop och sedermera under aderton biskopar (1622—1820). Nu: har Buenos Ayres en andlig senat, som är högsta auktoriteten i religionsmål, näst påfven. Universitetet i Buenos Ayres, äfvenledes grundadt af Rivadivia, synes icke vara i stort flor; detsamma kan med skäl sägas-om det bredvid kathedralkyrkan belägna mnaturhistoriska museum. Flera privat-instituter, läsekabinetter o. s. v. finnas visserligen, men jag hade icke tillfälle att om dem taga någon notis. Af den öfriga befolkningen äro de flesta antingen handtverkare och handlande utländningar, eller ock mer eller mindre sammanhängande med dessa Gauchos, som egentligen utgöra landets innebyggare och i klädedrägter och seder visa sig mest egendömliga, Deras drägt är vanligen en poncho, d. ä. ett fyrkantigt tygstycke af randig färg eller ett rödt eller blått kläde, i midten försedt med ett hål, hvarigenom hufvudet instickes, så att denna kappa faller kring skuldrorna i vackra veck; kring lifvet är spänd en brokig skinngördel af qvartersbredd, inneslutande den stora knifven eller pistolerna, och kring benen är svept ett filtlikt klädstycke, vanligen af röd färg. Byxorna, som ofta, ehuru ej alltid, finnas derunder, äro af fint linne, ytterst vida, nederst försedda med spetsfransar och derofvan utsirade med rader af hålsöm, alldeles -som på ett örongott. Man bör se dessa Gauchos till häst, Hästen hörer tilldem som till. centaureh;. och det är ytterst angenämt att se dem, ofta två på samma djur, spränga fram i galopp, ty det går alltid i galopp, så på landet som på stadens gator, med ponchon fladdrande kring deras skuldror och bentyget kring de nedre extremiteterna,