Aftonbladet – 12 maj 1852, sida 1

STOCKHOLM, den 12 Maj. Då en kort öfversigt af jernvägsfrågans behandling vid de två sista riksdagarne för närvarande torde vara af ganska mycket intresse, under afbidan på jernvägskommittåens betänkande, meddelas här en sådan öfversigt, hemtad från officiella handlingar. Sedan en jernvägslinie blifvit, under inseende af en utaf Englands utmärktaste ingeniörer, sir Joh. Rennie, utstakad och afvägd mellan. Stockholm och Götheborg, med rikt ning öfver Upsala, Sala, Westerås, Köping, Örebro och vidare öfver Guidspångselfven in uti Westergöthland öfver Sköfde, Fahlköping och Alingsås, samt en kortare jernvägslinie blifvit. utstakad mellan Örebro: och Wenern, inlemnades af grefve ÅA. von Rosen år 1848 till regeringen ett af plankartor, profiler, kost? nadsberäkningar m. m. åtföljdt förslag, som gick derpå ut, att. sistnämnde jernvägslinie, eller den mellan Örebro och Wenern, borde först företagas. samt ledas till Hults lastageplats vid Wenern, och anhölls i anledning häraf om proposition till rikets ständer för erhållande af något understöd från statens sida för denna jernväg, antingen på det sätt att staten blefve aktieegare för en viss summa i företaget eller också: att staten tillförsäkrade aktieegarne om en ränta af 4 procent under 20 år å ett anläggnings-kapital af högst 3,240,000 rdr bko, eller 129.600 rdr om året, hvilken ränta dock skulle minskas i den mån rörelsen på jernvägen lemnade inkomst, och skulle jernvägen fortfarande blifva aktiebolagets tillhörighet. Det var detta förslag, hvilket, ,med afseende å de väsendtliga fördelar, som skulle tillskyndas fäderneslandet. genom ett väl erdnadt jernvägssystem, regeringen genom skrifvelse den 9 Maj 1848 öfverlemnade till rikets ständer, på det rikets ständer måtte komma i tillfälle -att närmare öfverväga hvad åtgärd å det allmännas sida i afseende på detia för den inhemska handeln och industrien särdeles vigtiga ärende vore att vidtaga. : Uti tillstyrkande af denna regeringens framställning deltog hela den dåvarande konseljen, af hvilken ännu der qvarsitta: DD. EE. statsministrarne grefve. Sparre och friherre Stierneld, samt hrr statsråden Fåhreus, v. Hohenhausen, Wallensteen och Gripenstedt. Efter en temligen skarp strid mellan olika meningar gaf statsutskottet tillstyrkande och rikets ständer bifall. till det af regeringen framställda sednare alternativet, i så måtto att en räntegaranti af högst 129,600 rdr bko årligen lemnades under 15 år, hvarvid likväl tillades, dels att staten skulle ega rätt att; när så pröfvades lämpligt, från bolaget inlösa jernbanan, derest. inlösning skedde; inom 50 år, emot en förhöjning af 25 procent utöfver den summa, hvartill den af en nedsatt kommitte värderades, men efter längre tid endast för den summa, hvartill banan blefve af kommitteen uppskattad, dels att banan skulle allt framgent af bolaget underhållas, enligt ett af Kongl. Maj:t utfärdadt reglemente, samt vara underkastad årliga besigtningar.. Rörande jernvägars nödvändighet iallmänhet här i landet yttrade rikets ständer i sin underdåniga skrifvelse J4 180 d. 19 Augusti 1848: hurusom ett bland de väsendtligaste hindren för handelns och näringarnes stigande förkofran inom fåderneslandet onekligen företer sig bristen å erforderligt antal kommunikationsanstalter, hvarmedelst varor med nödig skyndsamhet och till billiga priser kunna emellan produktions-, tillverkningsoch afsättningsorterna fortskaffas, Detta förhällande har ock, efter hvad kändt är, haft till följd, dels omöjligheten.-att tillgodogöra en betydlig mängd af landets naturalster, dels ock, att produkterne och tillverkningarne ej. sällan i den män fördyrats, att afsättningen blifvit. försvärad eller näringsidkarnes päräknade vinstoskäligen nedsatt. Tillvaron af ett väl ordnadtjernvägssystem, hvarigenom dessa olägenheter undvekes, vore alltsä,