Aftonbladet – 8 maj 1852, sida 2

Financiela kalkyler, som äro behäftade med dylika misstag som det här anmärkta, torde just icke: förtjena mycket afseende. 9 En annan omständighet som samme financiers: hvilken låter. påskina någon kännedom! om förhållandena i riksbanken, förbisett, är att riksbanken sistlidet år innehade af hypotheksföreningärnesg utländska obligationer till belopp af 727,446 rår sv. bko. Denna summa borde väl fråndragits den utländska skulden, hvilket dock icke skett. Möjligtvis kunna äfven många andra af de utländska obligationerna för närvarande befinna sig isvensk ego, fastän det ej kan så tydligt ådagaläggas som afseende på de belopp som ligga 1 banken.! Men då vi kommit att omnämna bankens: fillgång på obligationer af de utländska hy-! pothekslånen, kan det icke vara ur vägen att anmärka, att så länge vårt penningväsen och! bankorganisation äro så beskaffade att ett större bypothekslån nästan omöjligen kan inom ri-! ket uppgöras, äfven om spridda kontanta tillgångar dertill skulle förefinnas, blir följden! att dessa lån måste kontraheras utrikes. Se-: dan detta skett med stora uppoffringar och i omkostnader, komma vi sjelfva, just såsom vår nuvarande riksbank, till Hamburg för att med nya omkostnader köpa några af våra egna obligationer, hvilka vi då hemskicka och förvara; — Man hör ej sällan invändas mot den från alla håll allt mera bestämdt uttalade åsigten om nödvändigheten att i vårt land införa ett modereradt och uniformt postporto, att detta skulle medföra en alltför betydlig minskning i postintraderna. Vi vilja ej här inlåta oss på frågan om de indirekta skatterna, och vi lemna derföre för tillfället derhän, huruvida det är riktigt att betrakta postväsendet såsom en direkt inkomstkälla för staten och huruvida postinkomsterna på ett lämpligare sätt kunna användas, än just föratt utvidga och förbättra postkommunikationerna och åstadkomma nedsättning i postportot, men vi önska nu endast fästa uppmärksamheten derpå, attnedsättning i postportot, långtifrån att minska inkomsterna, öfverallt der den egt rum framkallat en städse förökad liflighet i kommunikation, som snart uppdrifvit intraderna till deras föregående belopp och förökat desamma. Så funno vit. ex., för att ej tala om det kända förhållandeti England, nyligen uppifvet från Ryssland, att införandet af det moUcrersde unilormå portot för hela ryska riket redan börjat visa de mest gynsamma resultater. -.Så yttrar äfven: den ultrakonservativa Neue Preussische Zeitung för några dagar sedan : Nedsättninger af postportot bär de mest glädjande frukter. Genom den tilltagande brefvexlingen hafva postinkomsterna betydligt stigit. . Särdeles märkbart har detta varit under:de tre första månaderna af detta år, då t. ex. under-sistlidae Januari månad den faktiska förökningen i inkomster, mot hvad förhållandet var före nedsättningen, öfverstigit 30 procent., Redan i ett betänkande 1626, då postväsendet först skulle organiseras i Sverge, finner man vederbörande hafva insett vigten och nyttan af. ett uniformt porto: och äfven allvarsamt hafva varit betänkta på dess införande, ehuru det genom omständigheterna kom att förhindras. Så långt stod Sverge då framför det öfriga Europa i-detta hänseende; nu står det i fråga om postväsendet efter alla civiliserade stater i verlden. — OO —