Aftonbladet – 3 maj 1852, sida 3

-Ja1 Jagarens nundar, tills denne hann skjut en gång till, då djuret föll.v UTRIKES Först på eftermiddagen erhöllo vi med Stral sundsposten utländska. blad, som lemna un derrättelser från Lofidon af den 23, från Pa ris af den 24, från Briässel af den 25, frå Leipzig af den 26, från Hamburg af den 2? och från Berlin af den 28 April. I Engelska underhuset har milisbillen ge nomgått andra läsningen. ö Preussiska regeringen har nu ändtligen fram lagt sitt förslag till första kammarens förvand ling till en pärskammare. ) Storhertigen af Baden har aflidit den 2: JApril. ) Från Amerika berättas, att Flores åtminstonc Itill en början haft framgång i sitt företag emo Jrepubliken Ecuador. RH EN of , FRANKRIKE. I Paris utgjorde stadsdomstolens beslut at! förklara sig kompetent att upptaga frågan om Orleanska godsen ännu det hutvudsakligaste Järbnet för den allmänna konversationen. Frågan om kompetensen lärer icke komma att fullföljas hos kassationsdomstolen, utan regeringen ämnar att draga den från dömstolarne till statsrädet, för att sålunda på den administrafiva vägen med mera lätthet förhindra lagskipningens gång. Statsrädet har under den sednaste tiden sysselsatt sig med budgeten. D Monitören för den 26 innehåller en kungörelse, enligt hviiken aila officerare och embetsmän under krigsministeren i Maj skola aflägga trohetseden. ; Derjemte förordnas, att året 1851 skall räk nas för ett krigsår för alla de trupper, som antingen befunno sig i garnison uti Paris den 2 December elier beordrades till: orter, der oroligheter utbrutit. Dessa trupper skola äfven utmärkas medelst utdelande af dekorationer och medaljer. : Presidenten håller allt som oftast revyer med parisergarnisonen, hvarvid högljudda opin:onsyttringar för kejsardömet höra till ordningen för dagen. v Man talar också mer än någonsin om kejsaredömets snart förestående återupprättande. I afseende på de yttre följderna af detta steg, har allmänna uppmärksamheten de sednare dagarne mycket sysselsatt sig med en korrespondensartikel från Paris till Times, hvari resumeras innehållet af en not i detta ämne, som kabinetterna i Petersburg och Berlin skola hafva aflåtit till hofvet i Wien, och hvars hufvudinnehåll är,-att de tvenne nordiska hofven icke bestrida Frankrikes rätt att bestämma öfver sin regeringsform och följaktligen ej heller att göra Louis Napoleon till sin kejsare; men de medgifva detta med det vilkor, ati det sker genom ett nytt folkbeslut. Vidare bestrida de att kejsaredömet göres ärftligt, då detta är stridande mot föreskrifterna i Wienertraktaten. Denna korrespondens har gifvit anledning till en artikel af Leon Vidal, en embetsman vid inrikesministeren, hvari notens tillvaro medgifves, men hvari protesteras mot de rysk-preussiska åsigterna och yttras att dessa makter ställt sig på en skef ståndpunkt. Döck tages ad notam deras medgifvande af Frankrikes rätt att gifva sig en vald kejsare; hvarjemte hr Vidal menar, att noten visserligen kan uttrycka ministrarneg och diplomatiens åsigter, men derföre måhända ej monarkernas egna. : Bulletin de Paris, har innehållit en annan artikel i polemik med Times,, och hvari det franska halfofficiella bladet företager sig att bevisa det Österrikes intresse bör förmå det att föredraga en allians med Frankrike framför en sådan med Ryssland och England. Den Bourbonska familjens upptagande iden ryska almanackan och Louis Napoleons uteslutande derur, som väckt ett viss uppseende i Paris, förklaras nu af en korrespondent sålunda, att denna almanach alltid omnämner de kongl. familjerna, men också ingenting annat än dessa familjer. Sålunda ha hvarken! Förenta Staternas eller Schweiziska konfederationens presidenter någonsin varit deri upp: tagne, Det är följaktligen helt naturligt, att detsamma iakttagits i afseende på franska republikens president, BELGIEN. Louis Napoleon börjar nu, att i stället för politiska flyktingar, sända ordnar till Belgien, för att derigenom vinna anhängare för sina mperialistiska planer. De stora manövrerna hafva begynnt i det förskansade lägret vid Beeverloo. Herr Wins, president i en akademi för vetenskan och skön kangt i Hennecoan. har gkio j