Aftonbladet – 3 maj 1852, sida 3

6 USTA BRI LU ULIFELO: Fvrogpdgrged TA GIIDNT URR UVI tillägga att vi ur tillförlitlig källa äro i till fälle att bekräfta denna uppgift, som i börjar syntes oss otrolig. — Vi anföra ur Fahlu Tidning: 4 Öresundsposten vill veta, att vid underhandlin garne med doktor Reuterdahl om hans öfvertagande af ecklesiastikportföljen han skall hafva gjort återgång i skolfrågan, eller ätminstone stagnation der saker nu stär, till vilkor för sitt bifall. Å hvilkendera si dan eftergift skett är Öresundsposten obekant, mer tidningen är böjd att tro, att det icke har varit ä In R:s. — Skulle detta ega grund, hvilket man i det längsta bör betvifla, men hvilket, om icke förr, ätminstone vid nästa riksdag mäste visa sig, skall dep allmänna opinionen icke tveka att bryta stafven öfver en minister, som, huru lärd och skicklig han för öfrigt än är, ädagalagt sin oförmåga att bedöma en sak, hvarom alla skollärare i riket och för resten hvarje bildad person, som varit i tillfälle att jemföra det fordna undervisningsverket med det närvarande, äro ense. Skolfrägan är en af dem, i hvilka konservativa och liberala äsigter hittills vid våra riksdagar kunnat vänligt mötas; och säkerligen skulle äfven nu Rikets Ständer, i ofvannämnde olyckliga fall, förena sig om användandet af alla konstitutionella medel för att ifrån Konungen aflägsna en så blind och förderflig rädgifvare. Låt vara att skolfrågan ännu icke är mogen att med ens utvecklas i alla af den nyare tiden fordrade riktningar; låt vara att ätskilligt af hvad man utaf elementarläroverket begär tål vid en betydlig justering, heroende ä ena sidan at hvad folkskolan, sädan den borde vara; kan prestera, och å den andra at hvad det praktiska lifvet i vårt land verkligen kräfver; låt vara att sjelfva den drifbusmessighet och ytlighet, till hvilken det nya undervisningssättet på ett och annat ställe visar en böjelse att urarta, är lika klandervärd som den gamla skolans liknöjdhet och opraktiska ensidighet: — så återstår ändock af det sedan Juli 1849 ätgjorda mycket obestridligt godt, för hvars ordnande, bestämmande och bibehällande en ny skollag länge varit af behofret högeligen påkallad. Ait ytterligare uppskjuta detta angelägna verk, under det att en mängd af de genom 1849 ärs kongl. cirkulär uppkomna förhållanden dagligen visa