Aftonbladet – 28 april 1852, sida 1

nn skona nr NN nn nomföras i länder med konstitutionel författning, men deremot lyckas förträffligt under despotismen, såsom nu skall hafva skett i Frankrike, så böra de folk som verkligen vilja hafva nägra reformer afsäga sig sin frihet samt framför: allt den:fria yttranderätten, denna sistnämnda : emedan de för -reformernas :genomdrifvande erforderliga hemliga manövrerna, eller 8. k. hemligheternas kunna under en fri press icke behörigen bevarar. i Om en sådan utlåtelse som den här anmärkta vore en enstaka företeelse, kunde den hafva tillkommit i något förhastande och förtjenade kanske mindre afseende, men den är blott en liten länk i den kedja, hvilken allt mera tydligt antyder den farliga riktning som några tänkesätt tagit. Somliga af den nuvarande konservativa ministerens — tillgöranden äro också uppenbart af den beskaffenhet, att man ganska tydligen finner, att ministeren icke anser det tillhöra det konservativa systemet att konservera grundlagens. stadganden eller dess principer. Det är nåden och icke lagen som mean egnar sin dyrkan. Så är det, vidkommande mindre vigtiga fall, ej längesedan en professorstjenst i Lund tillsattes med förbigående af de lagliga: formaliteterna; ett praebende pastorat i strid mot författningar anslogs åt biskopen i Calmar, icke förglömmandes, att man tillåtit polisen att tillerkänna sig rätt att under form af nåd utdela tillstånd till. lofliga handteringar, såsom t. ex, att köra med omnibus. Beträffande vigtigare ämnen har man sett huru finansministern uti den af oss ännu icke närmare granskade filialbanksfrågan gått till väga på det mest godtyckliga sätt ufan att härvid låta hindra sig af ständernes tydligen? bestämda föreskrifter, och utan ringaste afseende derpå att det är ständerna och ickeregeringen som ha beslutanderätten rörande banken oeh dess förvaltning. : Det sätt hvarpå regeringen appellerat till nationen i fråga om skatteförenklingen är också ganska betecknande, synnerligast efter finansministerns sista ryktbara cirkulär till lands-, höfdingarne i de län, hvarest denna fråga då ännu icke blifvit behandlad. Detta cirkulär har starkt syskontycke af de cirkulärer som den despotiske Louis Napoleons inrikesminister allt emellanåt aflåter till prefekterne, undahtagande: den omständigheten att de sednare alltid äro klara och begripliga, men deremot! det förra blifvit så sammanfattadt, att någon tydlig mening deraficke kan erhållas. Att meningen skall vara att hindra folket att uttala sin verkliga öfvertygelse i frågan, kan man dock finna, och så synes cirkuläret äfven komma att uppfattas, ehuru man bör hoppas att: afsigten icke vinnes. Då man ser sådana åtgärder och då man hör dylika yttranden som här ofvan anmärkta, och tillika öfverväger åtskilliga. andra. förhål-, landen, kan man med skäl draga i tvifvelsmål om icke åtminstone : godtycklighetssystemet; som är så nära beslägtadt med despotismen, har flera vänner här i landet än man borde föreställa sig. Att de i alla fall ännu: icke äro många, är väl en glad visshet; men lika säkert är att några af dem äro ganska mäktiga. För Sverige är doek den konstitutionella fribeten icke blott ett vilkor för folkets lycka och stigande civilisation, utan denna frihet är äfven det enda säkra värnet för vår sjelfstöndighet. ; Under enväldet förlorade Sverige i början af adertonde seklet sina stora eröfringar på andra sidan Östersjön; under enväldet förlorade!det omkring 100 år sednare en del af sig sjelf, då Finland rycktes från dess sida. Att derefter tala om envä:dets förträfflighet, borde ej komma i fråga här i landet; ty om Sverige än en gång skulle tjusas af denna förträfflighet, skall det sannolikt vid uppvaknandet från förtjusningen finna sig hafva: förlorat allt. ; ; å — I en med sista posten anländ belgisk tidning finna vi en notis. som visserligen icke