Aftonbladet – 23 april 1852, sida 3

Ibehöfliga om landläggningen med smädiker skall vara till. någon nytta. Dessa små s.k. åkerdiken med sina kanter. upptaga ej sällan en tiondedel af landlagda äkern, och fall äro. mig bekanta, der, de borttogo en ättondedel af marken, och utgöra de alltid ett svärt hinder för jordens brukning, förenadt med mänga olägenheter, såsom större benägenhet för skadå af mask vid dikeskanterna m. m. Troligen uppskattar jag ej tör högt om jag antager att hälften af Sveriges äker för en 16 är sedan vär på nyssnämnde sätt genomdikad, ty nu är detta redan vid mängå egendomar förändradt; men hade landläggningen befunnits vara det ändamälsenligaste sättet för jordens afdikning, så skulle naturligtvis vida mera jord blifvit så behandlad, med ännu större förlust af areal, Forssell antog är 1833 vidden af Sveriges åkerjord till 1,835,000 tunnland, men ansäg tillika att denna, efter tabellerna för länen uppgjorda, beräkning var för läg. Det törde då icke vara för mycket vägadt att antaga rikets åkervidd numera, sedan så mycket på sednare tiden blifvit odladt, till två millioner tunnland. Om endast en tjugondedel deraf skulle upp: tagas af smädiken, som alla kunde förvandlas till bör: dig jord, (ty här är ingen fräga om de i allt fall be: höfliga djupa öppna dikena), så skulle 100,000 tunn: land äker vinnas för hela landet, hvilka vid allmän: nare Jandläggning hade gätt förlorade... Deras värde, antaget endast till. 100 rdr:bko för tunnlandet, hvil: ket.idock sbestämdt är förslitet, sbelöper sig till 10 millioner rdr bko, och arealen motsvarar ett heltläns äkervidd. Det är då ej för mycket sagdt att de, som arbetade för denna förändring, gäfvo åt Sveriges rike en äkervidd motsvarade ett helt nytt läns, genom fredlig eröfring -inom landets egna gränser, och det af jord, som kan brukas utan ökad arbetskostnad; ty alla skola erkänna att, då ett öppet dike utan någon slags olägenhet kan borttagas och göras mera verksamt än förut, sedan det är fördjupadt och betäckt, så bearbetas äkern, der diket varit, med större lättbet än förut, då hindret är borta, och arbetet för för nyad dikesrensning der besparadt. Och till hvad värde kan afkastningen af dessa 100,000 tunnland antagas? Hälften deraf kan järligen blifva besädd: med säd, som, i anseende till den starka vexten, der ett betäckt dike underligger, ej är för högt upptagen till 9 tunnör på tunnlandet, med utsädets afdrag ötverhufvud 8 tunnor pr tunnland eller 400,000 tunnor säd, hvilka, å 8 rdr rgs prtunna, uppgå till ett värde af 3,200,000 rdr rgs. Om vid vexelbruk en sjundedel ligger i träde, sä skola ju de öfriga 36,000 tunnlanden bära gräs, rotfrukter och andra foderväxter af ej stort mindre värde pr tunnland än säden, så att den ärligen ökade. produktionen kan uppskattas till nära 5 millioner rår rgs. i Sä stort är inflytandet af en enda äkerbruksförbättring, hvars utförbarhet och fördelar nu blifvit bevisade vid mänga egendomar, om den genomfördes i hela riket. j i) i Vore nu hela Sveriges nära 2 millioner tunnland äkerjord sä afdikade,; som vi här ofvan antagit, att alla: de mindre: äkerdikena voro fördjupade och förvandlade till betäckta diken, och högst ringa är arealen af torrare sandjord, der sädan betäckt afdikning icke vore högeligen påkallad, antingen der hittills funnits smädiken eller icke, och plöjdes de tillika väl, och ett behörigt förhällande af ökade produktioner an: vändes till spillningens förökande, så skall hvarje sakkunnig medgifva att en ökad afkastning af 2 tunoor säd på tunnlandet ej är för mycket, men väl fö litet att antaga. På en areal af 2 millioner tunn land, till hälften besådd med säd, finge vi då en ökad skörd af 2millioner tunnor, och deras värde; 8 rdi rgs pr funna öfver hufvud, skulle för riket belöpa sig) till en ökad ärlig inkomst af 16. millioner rår fgs,l jemte 3,200,000 rår afkastning af jord eljest upptad gon af äkerdikena, tillsammans nära 20 millioner rdr rgs ärlig ökad inkomst, allenast genom förbättringen af redan odlad äkerjord. Utan stora kostnader kar visserligen en sådan förändring icke åstadkommas, men männe icke den ökade afkastningen blott af fodervexterna skulle nära nog betala räntan derå. Fö mycket medel användes hos oss till mindre produk tiva föremäl, hvilka, besparade, skulle sätta oss i till fälle att småningom ästadkomma resultater så stora som dessa, endast dylika förbättringars vigt kunde hinna att allmännare blifva behörigen uppskattad; då det ock vore troligt att man skulle bliva mindre angelägen att köpa egendomar med skuld, än att värda och förbättra mindre arealer, på hvilka man kunde hafva räd att använda större kostnad. i Onekligen hafva vi stora fördelar att framdeles för: vänta genom förbättrad boskapsskötsel, hvilken i sanning kan kallas nyckeln till alla landtbrukets fram: steg, genom kemiens framtida tillämpning på jordbruket, liksom äfven genom fleraandra föremöäl för undervisningen vid ett landtbruks-institut; men jag har dock här önskat visa, att äfven den anspräkslösa verksamheten af-en man, sädan som den aflidne, kan innetatta föremål af stor allmän betydelse: I Ihägkomma vi att vid plogens begagnande, hvilket utgjorde ett specielt föremål för hans lärarekall, det önnes 20 olika sätt att med detta redskap upplägga jorden till sädd, till de olika :trädesbearbetningarne och för rotfruktsodlingen, och att hvardera af dessa olika sätt erfordrar sakkännedom bäde för att rätt använda .det-och för att vinna -det dermed äsyftade resultatet; så inser man lätt huru vigtig-del aflandtmannens vetande plogens rätta förande utgör, fastän detta ej sällan blifvit för mycket förbisedt.Ju min: dre bördig jorden i sig sjelf är, ju större är behofvet af praktisk kunskap, äfven i de olika äkerredskapers förande, hos den förvaltande och af handtverks messig skicklighet och öfning hös arbetaren, så vida danne man: ej vill nöja sig. med vida mindre behållning än. som -eljest.vore möjligt att vinna. ; Eget nog synes det, att när fabrikanten söker, snart sagdt till hvad pris som helst, att skaffa sig de ut:l märktaste machiner och att fjerran ifrån taga dål, skickligaste arbetare, säker att derigenom öka sin be) hällning, så finner man ej sällan äfven den förmög: nare landtmannen, som kanske icke skyr utgifter för machiner till fabriksanläggning, såsom ängbränneriei och dylikt, dock ätnöja sig i afseende ä den machinj som khan hufvudsakligen begagnar till sina äkrars bet arbetning, nemligen plogen, med det som han kar erhälla till billigaste pris, och det oaktadt prisskillt naden för anskaffande af det för honom behöfliga antaletiaf de bästa plogar, och af en uppsättning van: liga redskap af detta slag, endast må utgöra ett par hundra rdr bko, hvilken summa han icke länge skulle betänka sig att anslå till nägot annat föremäl, hvarit genom hän trodde sin behällning kunna ökas. Orsa: ken till en så egen företeelse torde ligga deri, att vid begagnandet af machiner för fabriksdrift, mai snart erhäller och kan bedöma ett färdigt fabrikat, bättre eller sämre, allt som machinerne och deras skötsel varit. Med det arbete, som med plogen förrättas, är det visserligen alldeles enahanda i dettå afseende, men resultatet blifver icke så omedelbart och hastigt synligt, uti skörden ätminstone, som till: lika är underkastad väderlekens inflytande, och man förglömmer sä lätt huru missgynnande väderlek ver: kar rTnenligare på illa plöjda fält, och nederbörd eller torka få sedan allena skulden för förlusten, som en mindre värdad bearbetning äfven mycket bidragit att föranleda. Här behöfver jag säkert blott päminna huru mycken onödig krattansträngning och-tidsförlust, under det vårsolen uttorkar vära åkrar, mäste päko: stas vid sädden, på fält der plogskifvorne blifvit lagt da platta eller ojemna, sä att jorden under vintren. tillhärdnat, i hvilket fall ock en jemn nedmyllning af utsädet är omöjlig. Under torra är kan skadan här: igenom ej sällan uppgå till 2 a 3 korn efter utsädet, oberäknadt förlusten genom i sådant fall erforderlig starkare sådd. Huru sällan får man dock se en äker så väl plöjd, att såningen kan verkställas på öppen plogfära, utan att mycket utsäde gär förloradt i djupa sänkningar emellan illa lagda plogskifvor, och hela arbetet blir sälunda verkstäldt på ett sätt, som för den sakkunnige är högst otillfredsställande. På fleräriga väller är det tvvärr alltför vanligt att bristandel