Aftonbladet – 19 april 1852, sida 2

SJV BVAULAT UTVPUEELTER SLUG BILLIG BUILT GAM Aälifornien någonsin gjort. Det skepp som öfrerförde kapten Funcks bref innehade 100,000 sterling i uld. 7 Säsom nägot karakteristiskt omnämner kapt. Funck, att på teatern i Adelaide uttrycker icke publiken sin belätenhet eller beundran med att inkasta blommor på scenen, utan man inkastar i stället guld, hvilken offring med välbehag upptages af gudinnorna i Tha-l lias tempel. MF — En af våra aktade yrkesbröder i landsorten, red. af Westmanlands läns Tidning, har af ett skandalblad lätit förleda sig till den ogrundade beskyllaningen, att Attonbladet, som för icke läng tid sedan begrafde alla puffar, har emellertid låtit puffen ånyo uppstå,, hvilket skulle ha skett derigenom at: vi på begäran fästat uppmärksamheten på en kalligrafs annons. Vi veta oss icke ha fabricerat nägrs puffar,, hvarmed väl skall förstäs falska förespeg lingar, och hafva således icke kunnat hvarken begrafva, eller läta uppstå nägra dylika; vi hafva endast, med anledning af en i Svenska Tidningen införd artikel om nöjen i hufvudstaden, deri framställning gjordes om att de vanliga tidningsnofiserns om sädane föranledde ett ofta öfverdrifvet och för mänga skadligt freqventerande af dessa nöjen, beslutat att för vår del upphöra med de i tidningarne brukliga päpekningarne af sädane förväntade förströelser. I Aftonbladets artikel härom. var säledes endast fråga om nöjen, och icke om nägot annat; hvarom red. af Westm. Tidn. sjelf behagade göra sig förvissad genom att taga kännedom af Aftonbladets MM 57. — Man läser i Fahlu Tidning: De genom tidningarne offentliggjorda resultaten af värt s. k. Minuteringsbolags, verksamhet hafva i andra städer väckt en sådan uppmärksamhet; att ända ifrån Jönköping hitkommit förfrägan om alla dithörande omständigheter, för att kunna derstädes organisera ett dylikt; Fördelarne af en noggrannare konptroll öfver dryckesvarornas beskaffenhet och ordningen å krogarne, af lönkrögeriets mera energiska förföljande, af förbuden mot utborgning samt mot servering åt minderåriga, äfvensom slutligen af hela vinstens anslående till allmäntnyttiga ändamäl äro verkligen sä stora, att iden förtjenar en allmännare tilllämpning, om man än icke fär göra sig alltför sang viniska förhoppningar om dess inflytelse till fylleriets och deraf följande eländes aftagande eller utrotande; ty de moraliska revolutionerna, hvilka visa sig i ovanors bortläggande och sedernas förädling, äro, såsom vi vid detta bolags första inrättande anmärkte, städse af beskaffenhet att fordra lång tid och mänga krafters systematiska samverkan till sitt genomförande. En fråga, som man på andra orter torde lyckas lösa Ipå ett fyndigare sätt än som här skett, är den om förhällandet mellan bolagets enskilda uppsyningsmän och stadens ordinarie polis, så att den sednare mätte, längt ifrån att tillbakasättas, lika med de förra uppmuntras att arbeta för bolagets intresse och den gods saken.n SEE — Vid hr Bahrs 4:de föredrag var La Croixs stora salong besökt af ett dubbelt talrikare auditorium än vid nägot af de föregäende; också hade man nu att vänta de förberedande kemiska framställningarnes öfvergäng till kosmogoniska, hvilka i allmänhet äga eti mera populärt interesse. Man var beredd på ingenting mindre ön att få se verldsklotens ursprungliga former oeh rörelser äskädliggjorda i smått, genom ett experiment. Apparaten dertill stod redan i ordning på estraden när salongen öppnades, så att man fick tillfälle -att förut noggrannt betrakta den. Det var en stor låda af spegelglas, fylld med ett likasom sjelfva lädan fullkomligen genomskinligt ämne, och i lädans midt sväfvade ett litet klot, äfven glänsande och genomskinligt, men färgadt, samt så likt en ljusgrön glaskula, att man, att döma efter utseendet, kunde trott det vara en sädan. Före experimentet fästade hr Bahr publikens uppmärksamhet på vissa för ändamålet väsendtligare rön ander de föregående kemiska föredragen, och öfvergick sedan till en skildring af den vexelverkan; som mäste uppkomma mellan naturens kemiska beständsdelar, om man tänker sig dem ursprungligen så spridda i rymden, att denna verkan icte förut kunnat äga rum. Sådana spridda clementmassor — töcken af verldsämnen — ännu antingen alldeles oförenade eller ou först begynnande en förening, föreställde han sig i de mer eller mindre ljusa moln, som pä en klar natthimmel visa sig här och der ibland stjernorna, och hvaraf man t. ex. i vintergatan varseblifver en hel samling. Man kan i dessa moln ana grundämnena till nya verldar, beredda att efterhand samlas och förnyas, under det oupphörligt fortgående skapelseverket. För att fatta huru sannolika hr Bahr förstod att göra upp teoretiska äåsigter, mäste man hafva hört honom tramställa dem sjelf utförligt och i sammanhang. De som voro närvarande och hörde det, skola utan tvifvel finna rättast att vi afstä från försöket att här, i ett sammandrag, återgifva hvad som var så rikhaltigt till innehåll och sä följdriktigt i detaljer, latt det icke utan vanställande stympningar skulle kunna underkastas en sammandragning. Nog af: från en högst poetisk, ehuru ständigt af sträng vetenskaplig logik beledsagad utflygt genom rymder och tider utan gräns, ätervände hr Bahrs fåntasi slut ligen till elementerna af värt solsystem, dem han tänkte sig redan samlade till en enda ofantlig droppe, som glödande rullade genom rymden. Bilden af en sådan droppe var det ljusgröna klot, som glindrade i midten af apparatens glasläda. Hr Bahr upplyste, sannolikt till förväning för de många som icke bevistat det näst föregående föredraget, att detta klot, oaktadt omkring 4 decimaltum itvärmått, licke var sjelft annat än en droppe, och af ett gan: ska flytande ämne, nämligen olja; men att oljan kunde till en sådan storlek af molekulärkraften sammanhällas i rond form derföre, att den var genom det omgifvande ämnet gjord oberoende af tyngIden. Denna omgifning bade noggrannt samma egentliga vigt som oljan sjelf; den utgjordes nemligen-af en blandning vatten och alkohol, — det förra tyngre, den sednare lättare än olja — och här så afpassade till sin relativa mängd, att blandningen och oljan vägde öfverallt lika mycket. Då en viss mängd af blandningen sålunda intog alldeles samma rum, som en lika stor mängd olja, så måste följden blifva, latt oljmassan kunde stadna hvar som heldst i blandningen, utan sträfvan att hvarken flyta eller sjunka, och att den ostördt kunde antaga den form, som oljans molekulörkraft, oberoende af alla yttre krafter, bestämde. : Genom den glasskifva, som. utgjorde lädans lock, nedgick ett smalt glasrör, nedtill slutande sig, efter hvad hr Bahr uppgaf, i en liten af oljan undandöljd skifva, och ofvan locket försedt med en vef. Skifvan utgjorde ett slags fast kärna, kring hvilken oljklotet samlat sig; och att den äfven fasta axelns molekulärkraft var något större än det flytande klotets, kunde man märka at den omständigheten, att oljklotet var i axelns riktning något längre än i den horisontala, så att det till förmen liknade en citron. Så mycket äskädligare blefvo härigenom de förändringar, som klotets form undergick, när hr Bahr nu företog sig att med vefvens tillbjelp kringvrida axeln. Oljklotet, Isom härvid blef utsatt för inverkan af en tillkommen lny kraft, mäste naturligtvis följa denna krafts riktning, och begynna rotera. Sn Verkan häraf på klotets form var särdeles öfverraIskande. Redan vid en sakta kringvridning af axeln förändrar sig klotets längsträckta rundning till en emot polerna mer afplattad: citronformen utbyttes mot den af en apelsin. En ökad kringvridningshastighet ökade utplattningen i samma förhällande; -så att hela klotet slutligen antog formen af en skifva. sn a fr