Aftonbladet – 17 april 1852, sida 3

den Fosterländska Föreningens, befrämjande och jemväl Svenska Tidningen, hvars utgifvare säkerligen icke vill motarbeta Hans Maj:ts nådiga afsigter eller försummat att i så granniaga angelägenheter inhemta dess tanka, med värma förordat samt publicerat nämnde uppmaning: EK. RÅTTEGÅNGSoch POLISSAKER. Ransakningen inför lifbeväringsregementets krigsrätt, angäende de brott för hvilka afvikne regementspastorh Almqvist är tilltalad, fortsattes i dag. Sedan stryrkt blifvit att ryttmästaren v. Scheven utaf. sjukdom vore hindrad att infinna sig personligen, sammanträdde krigsrätten uti hr v. Schevens bostad för erhållande af de upplysningar som kunde lemnas, mer dervid icke ännat förekom än hvad under polisransakningen blifvit upplyst och förut utförligt omnämndt: i denna tidning. Derefter fortsattes ransakningen i krigsrättens lokal uti högvakten vid kongl. slottet. Efter justering af protokollerna för förra förhöret, hördes ätskilliga personer, som dock icke hade något annat att upplysa, . än det inför poliskammaren omförmälda, med undan-. tag af hr professor Mosander, hvilket berättade att Almqvist, kort före utförandet af det dåd, för hvilket han är tilltalad, samtalat med apotekaren Andeberg, numera boende i Småland, och af hvilken han begärt upplysning huruvida efter mord medelst begagnande af gift spåren kunde utplånas, äfvensom Almqvist förevisat Andeberg ett större stycke arsenik, som han sagt sig hafva tagit från en af sina vänner. — Ransakningen uppsköts till nästa lördag för flera personers hörande. — I förrgår förekom uti poliskammaren ett mål af den mest upprörande beskaffenhet. En 15-årig flicka, som i morgon för första gångenskulle be gå H. H. Nattvard, stod nu inför polisens dombord tilltalad för stöld: Hon hade af ett gift folk blifvit lockad att bestjäla matmodren. . Fru Maria Christina H., som idkar restaurationsrörelse uti staden, hade i November månad sistl. är antagit i sin tjenst 15 åriga flickan A. G. B. — Frul. H. lemnade henne förtroende att förestå skänken,. och dä flickan uppförde sig anständigt, kunde fru H. icke ana att hon skulle med otrohet belöna det för-1. troende som lemnades henne. Det har emedlertid nu blifvit upplyst att flickan B., alltsedan hon erhöll förtroendet att förestå skänken; bestulit sin matmoder, från första början enligt hvad flicka påstär, dertill lockad af skoarbetaren e. os. sjötullsväktmästaren Roos och dess hustru. Flickan berrättade att makarne Roos lofvat henne ett par kängor med galoscher till:. som i morgon då hon skulle konfirmeras. Betalningen hade sä tillgätt att Reos yttrat: vi kunna ju göra arbetsbyte, ty Stafva kan ju lemna oss bränvin och mat utan att fru H. vet af det. På så sätt hade Roos och dess hustru i flere poster erhällit mat : och dricksvaror för cirka 7 rdr äfvensom nägra rdr. kontant som flickan blifvit förledd att vid ätskilliga. tillfällen stjäla ur penningelådan. Hon hade äfven en gäng inträdd ä brottets bana och seende sitt olycktiga förehafvande med tramgäng kunna utföras, stulit penningar till en ring och en fingerborg, som hon köpt af enguldsmedslärling. Flickan syntes i början af förhöret icke låta be-l, komma sig det ringaste, men dä hennes stjuffader skräddaregesällen L. framträdde, syntes tärar i hen nes ögon, och hon tycktes ängra sitt brott. Dä stjuffadren anmälde att han underrättat församlingens kyrkoherde om det brott hans dotter vore tilltalad för, och erhållit det svar, att flickan icke om söndag kunde blifva delaktig af H. H. Nattvard, då utbrast det olyckliga barnet i häftig gråt, under bedyrande att makarne Roos voro de som vällat hela hennes framtids olycka. A Hr polismästaren vände sig derefter till Roos, hvil-, ken sökte göra troligt att han tagit mat och dricksvarorne på kredit och att han nu hade betalt dem till fru H. Arbetet hade flickan beställt, oaktadt hon ännu ej erhällit hvarken kängor eller galoscher. Gjorda uppmärksamma på det oriktiga uti att taga matvaror på kredit, utan att först vidtala matmodren, kunde hvarken Roos eller dess hustru afgifva nägot svar — de bedyrade endast sin oskuld. Fru H. anmälde att hon för flickans skull gerna ville nedlägga ätalet, men då hon ansäg makarne Roosvida brottsligare än flickån, sä fullföljdes detsamma. Dä polismästaren till en början förklarade att Roos och dess hustru voro skyldiga att träda i häkte, uppförde hustru R. en theatralisk scen, hvarvid hon under tärar begärde att få dela sin mans öde. Hon omfamnade sin man, och denne var ej sen att äfven omfamna hustrun. Målet uppskjöts emedlertid tills om mändag för vittnens hörande och tilläts Roos ch hans hustru att tills vidare få vistas ä fri fot. Flickan B , som mäst lemna sin tjenst hos fru H., fick äfven vistas ä fri fot, emedan stjuffadren lofvade ätertaga henne i sin värd. — En tjuguårig yngling hade i förgår natt blifvit af poliskonstaplar anträffad liggande på gatan och derom tillspord erkänt sig vara i saknad af bostad. I gär inställd till polisförhör uppgaf han sig vara hbandelsbetjenten Johan Möller frän Hernösand och född uti Nordingrå socken i Angermanland. Han innehade ett för honom den 28 Juni sistl. är af landshöfdingeembetet i Hernösand utfärdadt pass, men i hans plånbok hade anträffats en med namnet Tengmark undertecknad revers, som Möller erkänt att han sjelf för ro skull skrifvit. Då han dessutom innehade ätskilliga dokumenter af tvetydig och misstänkt beskaftenhet, förordnades att Möller skulle med fängskjuts afsändas till konungens befallningshafvande i Westernorrlands län. — Enligt från poliskammaren ankommen remiss pågår vid rädstufvurättens 3:e afdelning ransakning, rörande ett, natten emellan den 26 och 27 sistl. Jaouari, ä värdshuset Mäster Anders på Kungsholmen timadt väldsamt uppträde mot polis-öfverkonstapeln Hellström, som derom uppgifvit, att han, efter aftal med jernarbetaren Löfgren, skolat inställa sig på Mäster Anders kl. 8 mändagsaftonen den 26 Januari för att öfverse nägra handlingar, men i anseende till tjenstgöromäl blifvit hindrad att infinna sig förrän kl. balf 11, då han derstädes träffat bemälde Löfgren jemte muraregesällen Kjellman, jerngjuteri-arbetarne Blom och Sundström samt skrädderi-arbetaren Boström, med hvilka Hellström en stund samtalat och il. deras sällskap förtärt en sup samt druckit ett glas!. vin, hvarefter han före kl. 11 aflägsnat sig, dervid ;rinrande värdshusidkaren Humble, med hvilken Hellström sedan längre tid tillbaka stätt i vänskapligt förhällande, att det var sent på afton och borde stänsas. Hellström, som haft äliggande att om natten visitera polisvaktpatrullerne, hade sedermera begifvit sig till sin bostad vid Carthagobacke och iklädt sis uniform, hvarpä han änyo begifvit sig ut för att visitera patrullerna, samt i hörnet af Trädgärdsoch d Stora Kungsholmsbrogatorna efter kl. 12 för andra gängen träffat poliskonstaplarne Jacobsson och Sandsjö, hvilka då anmält, att gäster ännu uppehöllo sig9 i Mäster Anders, derifrån buller och oljud äfven hördes, i anledning hvaraf Hellström jemte poliskonstaplarne, för att efterse huru mänga gäster voro hos Humble, begifvit sig till värdshuset och slagit på porten, som varit stängd, men ej blifvit insläppt, dock hade skrädderiarbetaren Boström innefrån efterfrägat hvilken som ville inkomma, hvartill Hellström svarat: det är polisen, hvarvid af flera personer innelå ä gården uppgifrits ett flatskratt. Dä bullret och o-io väsendet emellertid fortfarit, hade Hellström, Jacobs-js: son och Sandsjö gätt öfver det knappt 2!, alnar högal6 gärdsplanket samt derpå begifvit sig in i källaresa-ls lien, der Humble och samma gäster, som vid Hell-la BEBOS STENS SNRA Fa SAMIIE SR Watt RSS SNN EEREE SBNE P2 nr PM (RA Pin RA fl Rn ARA örn TN ER RR EA Vv Dt fe a AR RAA : ! s f s ES FT Ene va SS — Foo fe WELL BD MER MI mh HH AA AM MAB Oo mm NU 5 m3 AL mare ST q4 20 Ar Dr OBFAR TA Sanne 2 HH Dt rd dem på ett visst uppgifvet ställe, der de ville bhagära råd af haAnnAm AM hurn do eknile kanna on