skarpaste motsats mot den romerska och nea: politanska smutsen. Man tror sig nästan til en början vara i England. Allt bär utseende af välstånd. Underverket förklarar sig då mar känner det för landet egna åkerbrukssystemet. mezzeria. En egendomsegare eger visserliger rättighet att huru han vill bruka sin egendom. men har han en gång, hvilket är det aldre vanligaste, beslutat sig för mezzeria, så ärc vilkoren bestämda genom lag. Alla skatte: betalas af egendomsherren, boskapen, arbets: djuren och äkerbruksredskapen äro hans egen: dom. Allt arbete jemte såningen bestrides a bonden (contadino), som delar all afkastning lika med herren. Ackordet är på obestämd tid och kan när som helst uppsägas af endera parten. Är uppsägningen skedd, hvilket ej lärer ske synnerligen ofta, så sluta! bondens arbete med såningen i November elle? December, men han eger rättighet att begagns boningshusen ända till slutet af Mars. Den nye bonden kommer, och får inqvartera sig så godt han kan om den andra ej godvillig! vill genast upplåta boningshusen. Han börjar sin såning 1 slutet af Mars eller början af April, för hvilket ändamål den afträdande är förpligtad att hafva minst en tredjedel af jorden ledig. Nu flyttar den afträdande, men återkommer sednare i Maj eller Juni, för att skörda sin gröda från Nov. och dela med herren, och så är först allt slut dem emellan. Vid afträdandet sker inventering af boskap och redskap, af hvilka sednare brukaren endast eger sin del i den som räknas till afkastningen, såsom t. ex. vinspröten. Det är ej så litet socialism i denna inrättning; följden är emellertid en allmän välmåga. För närvarande måste egarne vidkännas dryga skatter till följe af storhertigens ömkliga tilltag att inkalla österrikarne. Före hans fega flykt till Gaöta var han af folket allmänt älskad och hade aldrig behöft frukta för detrepublikanska skriket, hvilket icke det ringaste fann genklang hos folket, som aldrig hafi skäl att beklaga sig. Det var blott en förevändning för att lugna det österrikiska samvetet, som fått skrupler under lombardiska kriget. Han återkallades, som bekant, genom beslut af folkets representanter, men kom med österrikarne. Sedan den tiden är regeringssättet förändradt, konstitutionen finnes nu endast på papperet och missnöjet är temliger a lmänt, oaktadt man ej har att beklaga sig vfver sådana oformligheter som i Rom och Neapel. Sammanslåendet af universiteterna i Pisa och Siena, så att på sistnämnda stället teologiska och juridiska fakulteterna fått sitt säte, har väckt stort missnöje; ty ändamålet är ej annat än att skilja studenter från studenter, professorer från professorer. Du erinrar dig kanske att Toscanas deltagande i lombardiska kriget kom sig deraf, att hela studentkåren . Pisa med protessorerne till officerare bildade sig till en bataljon, som med prof. Mosotti, matematiker, till major, utan vidare satte sig . rörelse. En professor Pilla, geolog, och 14 studenter stupade i kriget. Giovane Italia är här starkt representeradt, men ej i Mazzinis anda; tvärtom får han uppbära skulden för alla motgångar. Österrikarne börja nu draga sig undan; de ämna endast hålla Florens och Livorno besatta.