Aftonbladet – 14 april 1852, sida 2

chichtliche Entwieklung von AE. Knös, FhiD:r md Professor an der Ufiversitet 2u Upsala. Mitiinem Voritort von D:r G. C. A. Harless. Stutti jart, Lieschnig 1852. Detta ärbeteutgör egent-, igen en vidlyftigare omarbetning at en upp-li sats, som varit meddelad i Tidskrift för sven-lt ska kyrkan, 1849 h. 1. Då den svenskakyr-! woförfattningen på sednare tider blifvit förenål för en liflig uppmärksamhet hos tyska och andra utländska teologer, skulle den lärde örfattarens arbete säkert blifva emöttaget med bifall och aktning, äfven utan egiden af det sktäde namn, hvarunder han velat införa det nför det tyska publikum. — Af Finska Lititeraturbladet har N:o 2 för i är i lag hitkommit. Det innehäller följande: 1) Om Köoenhamns universitet; en längre interessant och dealjerad framställning af en i Köpenhamn för närva-l: rande vistande finne, mag. Schaumänn. I sammanhang med skildringen af universitetets inrättning medlelas äfven hufvuddragen af den nya af Madvig 1850 utfärdade undervisningsplanen för Danmarks lärda skolor.. 2) Om biskop Alopgus; en insänd uppsatts med anledning af texten till -planchverket Borgä stifts biskopar.. 3) Finska konstföreningen; redogösörelse för dess verksamhet under det förflutna äret samt för den sednast föranstaltade expositionen. Om de båda svenska taflor, som här förefunnos; af finska gonstföreningen beställda af hrr Stäck och Billing, för att tjena såsom förebilder i förenihgens ritskola, yttrar sig artikelförfattaren: Vinterlandskapet i Holland af Stäck är ett i alla hänseenden utmärkt stycke, som hedrar den svenska konstnären. :Nedanför ett slott med Hera. torn och omslutande detsamma, ser man vatten, .betäckt med glatt is och på densamma ett sällskap holländare af äkta metarenatur; ep ibland dem metar; de öfriga se på, den oskiljaktiga hunden inberäknad. Den glatta isen med sina remnor har fullkomlig natursanning. löfträden stå sörjande och kala, det hela ger intrycket af ettidy!liskt lugn, som kontrasterar mot det präktiga slottet, och menniskorna synas trankilt förnöjda. Både perspektiv och teckning äro ypperliga, uppfinnirgen poetisk. Om Billings svenska landskap kan icke i allo säga: detsamma; äfven de aflägsnare föremålen sticka skarpt af emot hvarandra eller äro med konstlad expression utförda. Det rika landskapets yfviga träd äro raskt tecknade och den präktiga eken stär ganska väl fram i förgrunden, men nägon hög grad af natursanning, som dock i ett landskap mäste vara hufvudsaken, hafva vi icke kunnat upptäcka i det hela; enskilda partier, träd o. s. v. utvisa deremotöi och för sig en väl öfvad konstfärdighet, hvarföre stycket utan tvifvel är lämpligt för ritskolans öfningar. 4) Finska Litteratursällskapets ärsberättelse ; jemte uppgift på de gäfvor af böcker och skrifter som sällskapet under det förflutna året fått emottaga. 5) Notiser: om Thömas Moore, universitetet, Finska läkaresällskapet; om in: samlingen af finska runor, sagor och gätor; om operan Kung Carls jagt, af Pacius med text af Topelius; om den nyligen aflidne, äfven i värt blad omtalade religiösa. partichefen, Paavo Routsalainen; om G. H. ellins afflyttning till sitt Pastörat i Skäne och en ick pä hans litterära verksamhet, samt slutligen en förteckning på nyss utgifna böcker till antalet 16, ävariblahd jemnt halfva antalet på finska och andra hälften på svenska språket. —— Universitetet i Dorpat kommer innan kort at: fira sitt femtioäriga jubileum. Viddenna högtidligHet kommer att af trycket utgifvas ett album, inne: hbällände alla deras namn m. m., Hvilka Varit vid aämnde universitet inskrifne. För att söskaffa der: sill nödiga personalier, har den för. festen. utsedda kommitte vändt sig till. en Finne, som. fordom studerat i Dorpat, med anhållan -att insamla tillförlitliga notiser om nedanuppräknade i Finland, Sverige eller Danmark födde f.d. Dorpatska studenters -sednare letnadsöden, embeten, rang m. m. samt om och när de med döden afgätt eller ännw lefva, De Finnar, som härom ha sig nägot bekant, anmodas i finska blad att inlemna skriftliga upplysningar till närmaste postkontor, hvars föreständare besörjer adress och fortskaftning. Namnen äro: inskrifven 1802: Engeström Henrik, jurist. — 1803: Melart Peter Henrik, fil. Melårt Fredr. Wilb., teol: — 1805: Rönnholm Anton, teol. Melart Gust. Fredr., teol. Melart Gust. Ferd., teol. — 1806: Wallberg (Wahlberg?) Abrah. Joseph, teol. Wahlberg Christian, teol. Rosenius Joh. Fredr., medic. Wahlberg Peter, teol. — 1808: v. Moltke Adam Ludzy., fil. Strohlmann (Strälman?) teol. Wulffert Alex., filos. Tesche Alex., teol. Passelberg Johan Eman, teol. — 1809: von Dähn Alex., jurist. Löfberg Joh., teol. Brunn Edv. Wilhb., fil. Wacklin Peter -Fredr., medic. Melart Joh. Ad., fil. Procopeus Abr. Ulrik, teol. Procopeus Gabr. Erik, jur. — 1810: Uimoin Alex. (Espens6) jur. Winter Joh. Reisb., teol. Tyken (Tyken) Joh., teol. Melart Christ. Fred., med. Holmsten Eiias, teol. Bartram Joh., jur. Schmidt Ric.; jur. — 1811: v. Claphills Ric. Julius, jur. v. Tawast Alex., jur. Wegelius Jos., teol. Homann Carl, teol.. .Lojander Ludv., fil. — 1813: Ackerstedt (Åkerstedt) Carl Gust., teol. Glasmeyer Carl, jur. Björekmann Alex., fil. — 1814: Loeve Ernst, fil..-v. Körber Joh. Georg, med. — 1815: Makoni-Pet. H.; med. Julin Erik, farm. — 1819: Bergenheim Edv., fil. v.Beckmann Ferd., med. — 1821; Stengrund Bernh. Jul., med. — 1822: Macconi Em., med. — 1827: Schwindt Fredr., med. Silvander Fredr., teol. Plate Carl Ludv., farm. Bruun Emil, med. Hasselström Jak Joh., med. Levestamm Jul;, med. — 1828: Hornborg Iv. Henr., med. Röring Otto Wilh., ekon. — 1829: Qvarnberg Henr., med. Asikanus Job. Pet., med. Ruin Carl Fred., med. — 1832: Wolter Conr. Wilb., med. Weinreich Alex.; farm. Langell Alb., med. — 1833: Schmied Carl Pet., med. — 1841: Hemelin Gust., farm. — 1842: Holmsten Ch., farm. — Carlskrona Veckoblad meddelar följande utdrag af doktor Mörks till kongl. styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar i riket afgifne rapport öfver sjukvården inom Blekinge läns fängelse: — — — Hvad i allmänhet beträffar sundheten inom cellfängelset, förhåller sig dermed i så mätto rätt beklagligt, att oaktadt alla möjliga tillfällens begagnande för vädervexling och luftförbättring, hela fängelset genomtränges af den odrägligaste och mest förpestande stank, uppkommen till följe af den i utförande eller Planen alldeles förfelade rörledsinrättningen frän cellernes waterclosets. Dä detta förhälJande, oafsedt luftorganernes tortyr, icke kan annat än menligt inverka på cellfängarnes och vaktbetjeningens helsa, har jag ansett mig böra derpå fästa kongl. styrelsens uppmärksajtilhet. — Från dentid, cellfängelset trädde i verksamhet, och intill ärets slut har icke nägot bestämdt sjukdomslynne varit rädande, så vida icke såsom sådant fär anses en under November ochDecember månader . yppad -benägenhet för skörbjugg. Till hvarje sjukdomsfall-af annan art sällade sig då vanligen skörbjuggs-symptomer; antagande hos 3 individer karaktären af en fullt utbildad sjukdom. För öfrigt förekommo 3:ne fall af fyllerigalenskap, ätskilliga diarrher och katarrbala äkommor, samt 2:ne fall af hypocondri, troligen framkallade af cellfängelsets inverkan. FINLAND. I dag ankomna Finska blad gå till och