Aftonbladet – 13 april 1852, sida 2

aill UTILCA UClaD UUCLL LL 01 SI IAUIGLUT1Ne —Le Ezxpositionen i Östersund den 17 och 18 Mars 1832. (Ur Jemtlands Tidning). I denna ort, der de långa vintrarne lemna mycken id ledig från landtbruksgöromål, och hvars befolking i allmänhet är utrustad med goda anlag för nekaniska yrken, utgör tillverkningen af sädana slöjdaror, hvilka kunoa af enskilde personer med enkla erktyg ästadkommas, en lika naturlig som, om den ätt ordnas och drifves, lönande binäring. Att denna usslöjd är naturlig för landet, visar sig ytterligare leraf, att den af sig sjelf och likasom af en inre lödvändighet här redan uppstätt, och alltmera till ager i mängfald och betydenhet. Att den mähända cke är i samma mån lönande, härleder sig i ins. anka dels från den på andra orter ännu rädande ;kunnigheten om hvad Jemtlänningen i detta hänse;ode förmär ästadkomma, dels frän bristande kunkap å producenters sida om den form och beskafenhet hos tillverkningarna som gör dem i handeln ufsättliga, samt hvilka slags varuartiklar som på en viss ort och tid äro lättast och förmänligast säljbara. Ett kraftigt medel till undanrödjande af dessa hinler äro de expositioner eller offentliga utställningar af varuprofver, som i sednare tider börjat ega rum; y derigenom beredes, på det enklaste och naturligaste sätt, tillverkare och afnämare ett förut saknadt illfälle till ömsesidigt meddelande af vigtiga uppysningar. I öfverensstämmelse med en dylik äsigt, beslöt härvarande hushällningssällskap förlidet är, att under nyssförflutne Gregoriimarknad härstädes föranstalta en exposition af Jemtländska slöjdeoch handtverksister samt inom landet producerade räämnen, hvarill inbjudning allmängjordes, med tillkännagifvande illika, att de varuinsättare, som med uppgifvande af ninimipris derom gjorde anmälan, kunde få sina varor försälde på auktion, hvarom sällskaper komme utt vid tillfället särskildt besörja, samt att vissa prisvelöningar för de bästa tillverkningarne voro bestämda att af sällskapet utdelas. Hvad man af sakens nyhet kunde förmoda, förspordes frän allmänhetens sida föga deltagande för nushällningssällsk. inbjudning, så att på aftonen den 16 Mars blott nägra få artiklar voro inlemnade, och sannolikt syntes, att ingen exposition kunde blifva utaf. Men utsigterne förbättrades päföljande dag, 14 innan middagstiden öfver 100 nummer, deribland mänga bestäende af ett större antal persedlar, inlemnades och uti expositionslokalen ordnades; — hvilket antal sedermera ökades till 132. Expositionen var talrikt besökt, och intresset för densamma omisskänneligt, ehuru ofullständig utställningen i sjelfva verket var, enär mänga här inhemska slöjdoch andra varuartiklar icke alls fjrekommo. Så saknades t.ex. alldeles landtbruksprodukter och rääimnen, samt en mängd husslöjdsalster, hvilka på landet i betydlig qvantitet tillverkas, säsom lodbössor, ätskilliga messingsoch stälarbeten m. m. — Staden Östersunds handtverkare, från hvilka man bort vänta de förnämsta bidragen, voro deremot, blott med ett enda undantag, alldeles icke representerade vid expositionen. Att denna, oaktadtsin relativa obetydlighet, dock icke alldeles förfelade det dermed afsedda ändamälet, derom är man förvissad. Varutillverkare erhöllo der mänget godt räd rörande en smakfullare och ändamälsenligare form, en solidare sammansättning af deras tillverkningar; en och annan förut okänd arbetare hade der tillfälle att göra sin skicklighet känd och anlitad. De flesta artiklarne bestodo i väfnader, deribland prostinnan Edvalls duktyger, mattor och kläden, (de sist nämnda väfda i Jemtland, men beredda och färgade i Norrköping), organisten Wiklunds från Oviken duk. tyger och dräller, samt patron C, Forssells vid des: färgeri ä Wapland beredda vadmal och andra ylle tyger fördelaktigast utmärkte sig. Af smiden hade Afiohammars bruk lemnat nägr atmärkt vackra yxor och bilor samt spik; Hans Rö din frän Brattland och Jon Olsson i Movallen, Åhr socken, magasinsläs af dugtigt arbete och sinnril konstruktion. Det uppgifna priset 5 rdr bko stycket syntes ganska billigt för dessa pålitliga egendomsför varare; drängen Olof Nilsson i Rise af Offerdals soc ken, tvänne utmärkt väl och prydligt arbetade knif var med elghornsskaft, — af ett serdeles bitande: utseende. Pistolsmeden Bergström hade inlemnat tvänne jagt bössor och ett tigegevär starkt och vackert arbetade drängen C. A. Mostadius frän Brynje, Kyrkäs soc ken, en mängd väl gjorda bleckslagarearbeten til mycket billiga priser; Jon Jonsson i Wigge Berg socken, tvänne snygga selkrokar af messing. Ett fickur med boett af silfver, förfärdigadt af An ders Andersson i Boda, Liths socken, väckte synner lig uppmärksamhet, säsom varande hans första ar bete och rätt bra gjordt. Ett skrifbord af Torp. Olof Ersson i Hof, Hackå socken, kan verkligen kallas ett litet underverk, d man fär veta att mannen, som är född utan hand p sin venstra arm, kunnat med blott högra hande: åstadkomma en sä vacker produkt. En gungstol, a snickaren Svensson och målaren Edlund häri staden syntes i styrka och elegans fullt jemförlig med dylik möbler af Götheborgs tillverkning. Ett brädspelsbord af inlagdt arbete, förfärdigad af nybyggaren Olof Olofsson i Wälädalen, Undersä kers socken, vittnade om mycken konstfärdighet ho tillverkaren; Jöns Sundins frän Sunne socken altar prydnad i bildhuggeri af trä var med smak och om sorg utförd. Bland åtskilliga inlemnade härarbeten voro nägr ganska prydliga och nätt gjorda. — TIfushällnings sällskapet hade insatt en smörtjerna af en ny kor struktion, hbvarmed i allmänhetens närvaro godt smiö tjernades ur söt mjölk på icke fullt tio minuters tid Den 17 Mars blefvo de till salu varande artiklarn pä auktion utbjudne och till en del försälde. bostecrss ot Fan Anf sn ans RA