Aftonbladet – 6 april 1852, sida 1

passiva: de deputerade erhålla inga arfvoden och då de väljas för 10 år fordras det enansenlig förmögenhet för att kunna emottaga förtroendet, förutsatt att man vill det, då detsamma icke är förenadt med utsigten till någon politisk verksamhet. Man vet äfven, huru valen till den nuvarande församlingen egt rum och att regeringen i sjelfva verket utnämnt nästan alla deputerade. På något politiskt inflytande kan, som sagdt, denna församling icke räkna. Den skall visserligen, heter det, diskutera budgeten och lagförslagen, men det finnes ingenstädes antydt, att denna församlings uttryckliga bifall är nödvändigt, för att en lag skall bitva giltig, hvilken uraktlåtenhet hos konstitutionens författare utan tvifvel är afsigtlig, då äfven kejsar Napoleon, vid alla stridigheter mellan senaten och lagstiftande corpsen, förklarade sig för en af de motsatta meningarne och publicerade lagen i den form, som mest öfverensstämde med hans önskningar. Denna församiing, som skulle vara den enda, som bure något yttre sken af en fri institution, saknar för öfrigt allt initiativ, äfvensom amendementsrätt, samt kan icke en gång mottaga petitioner. Diskussionen inom denna församling mäste blifva högst betydelselös, då den ständigt måste vända sig kring lagförslaget en bloc, emedan genom bristen på amendementsrätt debatter öfver de särskilda bestämmelserna bli fruktlösa, Af en sådan diskussion kunna lagarne icke draga någon fördel och lika litet folket. Det behöfves endast 5 ledamöters önskan, för att sessionen skall blifva hemlig, och det är den af regeringen utnämnde presidenten som publicerar så mycket han hehagar af församlingens förhandlingar. De med sednaste posten hitkomna dekreterna om församlingens arbetsordning rycka förhandlingarne ännu mera undan offentligheten. Hvarje annan berättelse än den summariska officiella är förbjuden och talarne ega icke frihet att låta trycka sina egna tal. Fakta, vederläggningar, som misshaga regeringen, kunna derföre icke komma till allmänhetens kunskap. Alla förändringar i författningen och alla organiska lagar skola fastställas genom senatskonsulter.. Denna skenbart oskyldiga bestämmelse i konstitutionen har otvifvelaktigt tillkommit, för att möjliggöra des. k. organiska senatskonsulterna i konsularförfattningen af 1802, genom hvilka man, när så behagades, kunde beröfva den lagstiftande corpsen allt inflytande. Bestämmelsen att senaten skall vägra fastställa alla lagar, som kunna lögga binder i vägen för landets försvar, går tydligen ut på att göra militärbudgeten oberoende af lagstiftande kåren. : Men skulle nu detta allt oaktadt några verksamma oppositionselementer kunna göra sig gällande inom lagstiftande corpsen, så kan presidenten regera med senaten och gång etter annan upplösa lagstiftande corpsen tills han blir nöjd med densamma, liksom hans farbror pudess hvarje oppusit.Gorpsen och tribunalet, till stummades. He De öfriga imperialistiska inrättningar, som blifvit återupplifvade, tjena endast såsom beqväma handtlangare åt despotismen. Framför allt är detta fallet med senaten. Den skall låna sitt namn åt en mängd vigtiga funktioner, som regenten icke vill synas ensam och omedelbart utöfva. Men den makt, som han sålunda med ena handen gifver densamma, tager han med den andra tillbaka. I sevatens organisation har Louis Napoleon åter på sitt sätt öfverträffat sin farbroder. Konsulatets och kejsardömets senatorer hade tast lön och voro Napoleons embetsmän och han borIde kunna temligen lita på deras servilism. Men i naiv originalitet har Louis Napoleon gått längre; han har fastställt premier för servilismen och förbehållit sig rätt att efter behag Idotera de senatorer, som visa sig nitiska i Ihans tjenst. ; Det är icke lätt att yttra någon förmodan om arten af dessa församlingars blifvande poIlitiska verksamhet. Om de skulle börja densamma med att votera kejsartiteln åt Louis IBonaparte, så skulle det visst icke väcka nåIgon förundran. Kejsardömet står ju helt och Ibållet färdigt igen, om man undantager kejIsardömets ära, och hvad denna angär, tror Iman säkerligen sig kunna låna den från det Iförflutna, i fall man företager sig att på en stund hänga hermelinsmanteln kring skuldrorIna på den absoluta maktinnehafvaren. — H. M. Konungen har i dag hållit konIselj. r Vid garnisonsregementernas musikkårers konsert å kongl. teatern sistl. thorsdag lät H. IM. Konungen, enligt P. T., för de nödlidandes räkning aflemna 300 och H. M. Droitningen 150 rdr banko, hvarjemte Hans Maj:t lät tilldela musikkårerna en gratifikation. — Vid ansökningstidens slut, hafva till den efter aflidne rådmannen Hagberg lediga rådmanstjensten inom Stockholms magistrat, anmält sig såsom sökander, stadsnotarien Johan Erik Uppling, civilnotarien, vice häradsh. Westerberg, curator ad litem Fredr. Wilh. Brodin, civilnotarien Pehr Öhnell; och är valet för förslags upprättande utsatt till den 23 i denna månad. — Det omtalas att viceamiralen Kreuger, som är fyllda 70 år, ingifvit sin ansökning om afsked såsom ordförande i förvaltningen af sjöärenderna. Till hans efterträdare gissar Sv. Tidn. på kommendörkaptenen af Puke, hvilken var ledamot i förra riksdagens stats-Jutskott. ) — Åtskilliga omständigheter ådagalägga att Ilden ekonomiska ställningen såväl i hufvudstaden, som flera af rikets provinser, för närvarande är något nedtryckt. Häribland förtjenar att omnämnas, att vid några af de större sparbankerna minskas insättningarne och uttagningarne stiga. Så ha i Stockholms stads sparbank under nästlidne Mars månad insättsn nn dt nNNGAtt 41 I KR FÅR TREN