Aftonbladet – 5 april 1852, sida 3

derna för de nu ifrågavarande väganläggningarne kunInat inbesparas. RÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER. Såsom tillägg till de referater vi förut lemnatangående mälet mellan dels kommissionären O. G. Lönnberg och hofqvartermästaren O. Lundholm, dels äfven den sistnämnde samt spräkläraren S. Hirsch I Levisson och ogifta Sophia Lindberg, få vi, uppä särskild begäran, intaga, att frän rädstufvurättens i detta I mål fattade beslut har rättens ordförande hr rädman Alexandersson varit skiljaktig samt, uppå antörda skäl, för sin del med ogillande af Lönnbergs pästäende ej mindre i sjelfva saken än om Lundholms och hans ombuds vice notarien R. Blackwoods fällande till ansvar enligt 14 kap. 8 rättegängshalken, så till ivida bifallit Lundholms talan, att honom tillerkändes rättighet att ifrågakomna lösegendom, som enligt Lindbergs förmälan befanns i hennes värd, om händer få såsom Lundholms tillhörighet samt Levisson och Lindberg förpligtas att gemensamt eller hvilkendera bäst gälda gitte, ersätta Lundholms rättegängskostnad med 13 rdr 16 sk. banko. — På räådstufvurättens fjerde afdelning fälldes i dag f. gardisten Glimm att för tillgrepp af fem vedträn, värderade till 1 sk. bko, utgifva i snatteribot 5 rst. samma mynt och att hemligt skriftas, hvarförutan Glimm fälldes att böta för sabbatsbrott. — Byggmästaren Nordahl hade vid samma atdelning yrkat ansvar ä mureriarbetaren Andersson och bryggaren Bjurholm för att hafva gjort intrång uti Nordahls patenträtt derigenom, att Andersson skulle hos Bjurholm uppfört en spis af alldeles lika konstruktion med dem, hvarå Nordahl innehade patent. Sedan likväl dels Nordabl medgifvit, dels vittnen intygat, att några skiljaktigheter mellan Nordahls och Anderssons spisar förefunnos, förklarade rätten svaranderna icke kunna ädömas något ansvar. — I poliskammaren har blifvit anmäldt, att 70åriga juogfrun Catharina Charlotta Göthlund, som vid den sistl. mändagsafton i närheten af s. k. Liljans timade eldsväda erhöll så svåra brännskador, att hon till lasarettet mäste afföras, sistl. lördag aflidit. Det nedbrända huset, tillhörigt öfverjägmästaren Karsten, och förhyrdt af distillatoren Littorin, var icke assureradt. — Poliskommissarien Jonsson Har i dag uti poliskammaren anmält att garfvaregesällen Hans Ludvig Hansson, anställd vid Jacobsbergs fabrik, :sistl. lördags afton ä Hornstullsgatan -kullskuffat qvinspersonen Anna Gustafva Lindberg, hvilken i fallet afbröt lena läret och vrickade knäet. Lindberg, som förut varit sammanboende med Hansson, är afförd till lasarettet och kommer polisförhör att hållas. — Positivspelaren Öscar Westerberg, hvilken jemte en qvinsperson är boende uti buset n:o 27 vid Norra Tullportsgatan, hade i gär fått besök af drängen Pehrsson, hvilken begärt få tala med qvinspersonen, som han förut vore bekant med. W. hade dä. öfverfallit. P. och uti portgången skurit honom i ansigtet med knif. Dä bevisning i dag förekom om att W. med knif skurit P., sä blef W. inmanad i häkte och ransakningen uppskjuten tills om thorsdag. — I dag fortsattes uti poliskammaren ransakningen angäende det i gär ätta dagar sedan å Claes på hörnet timade väldsamma uppträde, då betjenterna Anders Liedberg och numera ertappade betjenten O. Davidsson illa särat en doktor B. Liedberg, som i lördags förklarades skyldig träda i hökte, är på sin husbondes, ryttmästaren grefve Sparres, borgen tills vidare stäld ä fri. fot. Säsom vittnen hördes äkaren Isacsson, hvilken intygade hvad förut blifvit styrkt, nemligen att Liedberg först tilldelat hr B. ett slag i ansigtet, sä att blod frustat frän honom. Hr B. hade då slagit igen, men blifvit öfvermannad af Liedbergs sällskap, af hvilka Davidsson tilldelat hr B. flere svära slag i hufvudet. Slutligen bade hr B. mäst taga flykten in i källaresalen, emedan blodet strömmat frän hufvud och ansigte. Sedermera hade de tilltalade blifvit anhållne och derunder blifvit af ätskillige personer slagne. I detta vittnesmäl instämde drängen Wiberg. Liedberg fortfor att neka och sökte endast, ehuru förgäfves, att få sin oskuld lagd i dagen. Mälet anstär för efterspanande af den tredje i ordningen af väldsverkarne, hvilkens bostad hvarken L. eller D. vill uppgifva. — Å landsvägen utom Skans tull skall förlidnel vecka ett rän blifvit begänget. Landshöfdingeembetets i länet till poliskammaren adätna skrifvelse rörande denna händelse är af följande lydelse: Brukspatronen Rosenblad ä Kumla i Tyresö s0cken har härstädes anmält, att hans betjent, Carl Eriksson, soni natten till den 1 i denna mänad begifvit sig härifrån staden, ridande ä väg till Kumla, skall på vägen emellan värdshuset Sandsborg och lägenheten Pungpinan päträflat tvenne karlar, sysselsatte att plundra en bonde, som legat pä sin af tvenne hästar förspända vagn, äfvensom Eriksson straxt derförinnan mött en annan bonde, som i största fart kommit från samma häll körande, efter förmodan, för att undvika röfrarne; och skall Carl Eriksson, då han stigit af sin häst, för att komma den förstnämnde bonden till hjelp, blifvit af röfrarne öfverfallen och omkullslagen, derunder röfrarne, genom sönderskärande af en Erikssons ficka, skola: hafva tillgripit från honom en strut, innehällande 20 rdr rgs i silfvermynt; men sedan en af dem skiljt sig frän Eriksson, för att taga bondens hästar. och äkden, och Eriksson derefter lösgjort sig frän den andra röfvaren, samt, dä de äter sökt anfalla honom, hotat dem med framdragen knif, hade de flytt undan inåt skogen, i riktning ät staden, derefter Eriksson tagit hand om bonden, som befunnits sofvande och i hög grad drucken, såväl som om hans hästar och äkdon, samt dermed anländt till Kumla, dervid bonden uppgifvit sig heta Per Nilsson och vara hemma i. Slättby, som förmodligen skall vara Stutby i Sorunda socken, samt att den andra: bonden, som flytt undan, varit hans granne, Af röfrarne hade den ena varit till vexten kort och undersätsig, mörklagd; med stora mörka polisonger och hakskägg, samt klädd i mörk kavaj, och den andra nägot längre till vexten och klädd ien läng röck, mörk till färgen, men närmare beskrifning ä denna karl bar icke kunnat gifvas. — Uti poliskammaren tortsattes i dag förhöret med förre fabrikören Hans Hoffstedt, häktad och tilltalad för inbrottsstölden uti charte-sigillate-kontoret. -Säsom vittnen hördes .viktualiehandlaren Widman, hvilken berättade att han, som i -enskildt ärende för 141 dagar sedan besökt kommissionären Jacobsson, igenkänt Hofistedt, som under W:s samtal med J. inträdt i J:s rum. Vid utgäendet hade Widman uppgifvit Hoffsiedts namn, äfvensom tillagt att H. vore miss tänkt för chart: sigillate-stöldens Hushällerskaa Sundin berättade derefter, att Jacobsson, efter det hr Widman aflägsnat sig, yttrat: Nu vet jag hvad det är för en karl, och nägra chartor :köper jag icke. Fyra gänger hade H. besöktJ.,1 men alltid talat med honom på tyska spräket, och in-tygade: vittnet att Jacobsson flera gånger förklarat sig missbeläten med H:s enträgna besök. . Några chartor hade bon icke sett eller hört talas om, förr än, påj Tanahscons anmälan hae hrönalicmäistaren. kommis. I