Aftonbladet – 3 april 1852, sida 1

STOCKHOLM, den 3 April. Någonting som den liberala pressen, så vidt vi erfarit, hittills icke omnämnt, är att anslaset till extra utgifter åter börjat afregeringen betraktas såsem hemliga fondero. Förhållandet är nemligen att regeringen, som eger att enligt sitt godtfinnande disponera de 50,000 rdr bko som äro för året anslagna till extra utgifter, utan att ministrarne härför kunna träffas af något ansvar från representationens sida, om än medlen utgå till de för en god statsstyrelse .mest främmande indamål, vid mångfaldiga tillfällen anbefaller statskontoret att till den eller den ministern från berörde anslag utbetala ett visst belopp, som kommer att användas till ett af Kongl. Maj:t kändt behofo. Någon närmare upplysning om detta behof erhåller hvarken statskontoret, rikets ständer eller allmänheten, och senom ett dylikt anordningssätt förvandlas anslaget till hemliga fonder, hvilket i vår tanka dermed icke varit afsedt. Man vet hurusom representationen vid 1840 års riksdag nedsatte de extra utgiftsmedlen från 100.000 till 30,000 rdr, i följd af det mindre goda sätt hvarpå anslaget blifvit användt och den hemlighetsfullhet som dervid egde rum, då de flesta anordningarne skedde till hvarjehanda blott af Kongl. Maj:t kända behof, men efter denna reduktion bortlades nämnde term och anordningarne å extra utgiftsmedlen gåfvos likasom alla andra anordningar på bestämda utgifter. Så fortgick det sedermera i många år, och mean fäste ej mnägon uppmärksamhet vid dessa utgifter, då de ej vidare hade något gemensamt med dem som bestridas af hemliga fonder. Man insåg att regeringen borde för mindre behof, som på förhand ej kunde bestämmas, hafva tillgång på några medel, som ej voro underkastade den strängare kontrollen i afseende på statsmedlens utlemnande till bestämda ändamål, och man medgafregeringen desto heldre denna rättighet, som man i alla fall erfor att pengarne användes till hvarjehanda understöd och atgifter, för hvilka den bestämda budgeten ej hade något anslag. Med ett ord, extra utgiftsmedlen voro befriade från all misstänksam ovilja, då de ej mera utgjorde hemliga fonder. Enligt hvad vi vilja erinra oss var det först efter 1848, som åter en eller annan anordning å detta anslag expedierades i den gamla formäen:ptill ett af Kongl. Maj:t kändt behof.; men dessa anordningar ha sedermera allt oftare återkommit, särdeles på sednaste tiden. Så snart en dylik anordning sker, frågar sig hvar och en: hvad är det för ett hemligt syftemål som kommer att med dessa pen