Aftonbladet – 2 april 1852, sida 1

jOE SUVVARE NRP PAA TUI UL StyUla allae heten. i Fierestädes utomlands, i synnerhet i Eng:.land och Förenta Staterna, upphör den högre odlingen mer och mer att vara en uteslutande egendom för de lärde, och den börjar i stälJet att genom populära föredrag sprida sina -Iresultater till allt större och vidsträcktare kretsar. Dessa föredrag gifva mången vetenIskapsidkare en riklig utkomst och ett högt anseende. Liksom våra provinsstäder täfia Jom lyckan att höra utmärkta musikaliska i konstnärer, så täflade för några år sedan unionsstaterna i Amerika om lyckan att höra sir I Ch. Lyells snillrika framställning af jordens da ningsperioder. Hvarje liten stad hear för ett -Jsådant ändamål förträffliga lokaler. Vi sakna ännu en sådan i sjelfva hufvudstaden, hvilket är ganska illa. Vetenskaps-akademiens lilla Jamfiteater har visat sig vara alldeles otillväcklig för den publik, som under våren strömmat till Thamska föreläsningarne, ochde Istörre lokalerna, såsom börssalen och De la ICroix, äro både för kostsamma och skrämma förmodligen mången vetenskapsidkare geInom det större anspråk de kunna anses medföra; icke heller är den vanliga salsformen I fullt tjenlig till föreläsningslokal, i synnerhet Ider förevisningar komma ; fråga, och vi hafva t. ex. hört en och annan beklaga, att han tej alltid kunnat klart medfölja de intressanta lexperimenter, hvarmed hr mag. Bahr beledsagar sina förtjenstfulla föreläsningar. )Tillvaron af-en sådan lokal, en beqväm och Iväl belägen amfiteatef; som kunde rymma 800 Itill 1000 personer, skulle utan tvifvel framkalla flera serier-af bildande föredrag, och T vanan efter hand göra dessa ädla höjen Ika påräknade och nödvändiga som teatern och konsertsalen. Hvarje vetenskapsman, som hade en,stor och maktpåliggande upptäckt, egen eller andras, att meddela, skulle. välja en sådan utväg; hvarje praktisk man, som agiterade för något allmännyttigt industriföretag, såsom en jernväg, en elektrisk telegrafanläggning. eller inrättandet af en gaslysningsanstalty skulle ej försmå atti ett eller annat offentligt föredrag verka på den allmänhets öfvertygelse, hos hvilken han sökte deltagande och understöd för sina planer. Ansksaffandet af en sådan lokal vore en icke ovärdig omsorg för tockholms lokalstyrelse, vore intet föraktligt fält för hufvudstadens förmögnare invånares patriotiska frikostighet, ja, vi våga till och med tro ett sådantyföretag ej vore någon där lig affär, äfven såkom blott och bart ekouoImisk spekulation. Det följer af sig sjelft att dessa föredrag ej skulle vara inskränkta till de klasser, som äro i besittning at rikedom och högre uppfostran: De borde genom sitt pris och sin lättfattlighet vara beräknade att passa för alla klasser som veta att värdera kunskaper. Man må ej invända att de ringare klasserna derigenom skulle uppfostras till ett slags intellektuell flärd. Låt vara att i början mången skulle föras till sådana sysselsättningar endast af härmningsbegär; det skulle ej dröja länge innan arbetas rens instinkt sade honom, hvilka slags kunskaper han bäst kunde tillgodogöra sig i utlöfningen af sitt yrke, och vore blott behofvet lväckt i denna riktning, skulle ej medel för dess tillfredsställande lång tid kunna uteblifva. Sådana bildande föredrag behöfde cch borde icke vara inskränkta till bufvudstaden. Öfverallt der det finnes ett högre läroverk eller en större teknisk inrättning, borde åtminstone en stymmelse dertill kunna åstadkommas. I synnerhet borde våra universiteter kunna verka Ivälgörande närmast omkring sig, och skola göra det i den mån de vilja uppoffra sina ideella pretentioner och låta sitt ljus lysa för alla, ej blott för några få adepter. -Helsingfors universitet har i detta fall genom sina under sista vintrarna hållna blitterära soirger. gifvit ett föredöme, som vore värdt att efierföljas. Slutligen må det tillåtas oss att uttrycka en önskan i afseende på den institution, hvars årsfest föranledt föregående betraktelser. Vetenskapsakademien redogör hvarje år inför H. M. Konungen, sin beskyddare, för det vigtigaste som under året timat inom forskningens rike. För vetenskapsmännen utarbetas dessa Iredogörelser till vidlyftiga och värdefulla årsberättelser, som länge varit en prydnad för vår högre litteratur. Men den stora mängden vågar ej taga dessa digra volymer i handen, hvilka äro beräknade för läsare af högre insigter och dessutom först utkomma efter en längre tids förlopp. Och likväl både vill och behöfver denna större krets af läsare veta nägot om hvad som händer och sker i vetenskapernas rike, hvilka förboppningar blifvit uppfyllda, och hvilka nya utsigter öppnade för naturens ytterligare besegrande, Skulle ej akademien kunna årligen utgifva de vid äårslsammankomsten upplästa berättelserna, med några små modifikationer, i ändamål att göra Idem ännu mera lättfattliga och underbållande för läsare af alla klasser? Vi förmoda att en sådan liten volym ej skulle skada afsättningen af de större årsberättelserna;: Kostnaden vore liten och besväret ringa, då dessa uppsatser i alla fall skrifvas för årshögtiden; men vinsten för det allmänna skulle vara desto större, och vi äro öfvertygade att hela den svenska allmänheten skulle med tacksam glädje emottaga ett sådant bevis af välvillig onstanka för dess förädling af den mest lysande bland fosterlandets lärda institutioner. — Br — De industri-, handtverksoch fåbriksidkare, hvilka deltogo i expeditionen till London sommaren 1851, gäfvo, enligt S. T., i förrgår i De la Croixs lokal en enkel Fest, hvartill kapten Fahnehjelm och kammarjunkaren Pontin, såsom uppbofsniän och verka samt bidragande till verkställigheten af ifrägavarande expedition, blifvit inbjudne, Skälar föreslogos för brr Fahnebjelm och Pontin, hvarvid tolkades säval de närvarandes som de frånvarandes tacksambet, hvarjemte till den förstnämnde, i dess egenskap af expeditionenshufvudman, öfverlemnades ett cylinderur med vidhärgande kedja af guld. : — Lotteriet för de fattiga sist). tisdag börjades, säger P. T., klockan 10 f. m. och fortgick ände tin kl. 3 ce. m., under starkt tillopp af äskädare. Ve Åamar onrm avrangarat dot. frn oröfrinnan Riörnefiorna