Aftonbladet – 1 april 1852, sida 2

satten Eugenie hade flera naturforskande vetenskapsmän medföljt, enligt val af akademien, och försedde med instruktioner och apparater, som akademien dels meddelat, dels föreslagit. Tillfälle skulle äfven härvid beredas den i Paraguay längre tid sysselsatte svenske naturhistorikern Munck af Rosenschöld, att återvända hem (vi sågo likväl nyss af en berättelse från Eugenie, att han icke kunnat inträffa vid Plata när Eugenie var der). — För det af akademiens ledamot hr Join Swartz i Norrköping gifna anslag åt en svensk technicus, vald af akademien, att besöka verldsexpositionen, hade hr Bolinder gjort ett sådant besök; hans berättelse derom är att förvänta. Nya förbindelser hafva ingåtts med akademien af vetenskapliga samfund i Lyon och Madrid. Akademiens naturhistoriska samlingar hafva vunnit stor tillvext, dels genom inköp, dels genom skänker; äfven med frånräkning af den stora växtsamling som hr Widegren gjort i Brasilien, har akademien blott af vexter fått öfver 1200 nya exemplar. Akad2mien hade med medaljer och andra pris belönat professor J. M. Zetterstedt för hans numera med 10:de bandet fulländade verk Diptera Scandinavice, det rikhaltigaste öfver. denna entomologiska klass, som något lands Fauna kan uppvisa; och vidare adjunkten Angström för en afhandling om de Monoklinoedriska kristallernas molekulära konstanter,, samt. lektor C. J. Lindman för en afhandling om några Definita integraler... — Akademien hade genom dödsfall förlorat två svenska ledamöter: erkebiskop Wingård och envoygen baron DOkhsson, samt flera utländska, hvaribland Jacobi i Königsberg, Oken och Kunze. Till nya ledamöter hade invalts akademiens Thamiska professor, m:r docens Edlund, akad. adj. Areschoug 1 Upsala, samt professorerne d:r N. N. Loven i Lund, Joseph Liouville i Paris och James Copland i London. Akademiens embetsmän redogjorde härefter för vetenskapernas framsteg under förflutna året. Akademiens astronom, professor Selander, omförmälde de märkvärdiga upptäckter och beräkningar, hvilka till fullföljd af hvad Encke och Mädler försökt, blifvit: anställda af en fransk astronom, öfver dubbelstjernan J i Ophiucus, och hvars resultat är att den lilla bland de dubbla stjernorna kringlöper den stora på 92Y, år. Vid en berättelse, som lord Rosse afgifvit om upptäckterna med hans jätteteleskop, har man äfven fått några närmare upplysningar om måtten på detta synverktyg, det största — anmärkte hr Selander — som sannolikt på länge kommer att finnas. Teleskopet har 6 fots diameter och 50 fots focus; det väger 1000 lispund, men kan ändå med lätthet röras af observatorn. Man har dermed kunnat närmare granska en mängd stjernmoln (nebulosae) och hos de flesta funnit den vanliga ringformen, men hos några äfven spiralformer. — Foucaults bekanta pendelbevis på jordklotets rörelse hade i Geneve blifvit upprepadt af general Dufour, med en så lång pendel att dess svängningar räckt 12 timmar. På denna tid skilde sig rönet blott med några få minuter från beräkningen för Geneves latitud. — Hos Saturnus har man närmast planeten upptäckt ännu en ring, mörkare än de öfriga. — Två nya kometer äro observerade och två nya planeter upptäckta — de tillhöra den bekanta asteroidflocken emellan Mars och Jupiter. Engelsmannen Mind har upptäckt den ena (under expositionstiden) den 19 sistl. Maj och kallat den Irene (freden); neapolitanaren Gaspari har funnit den andra (under konung Ferdinands styrelse) den 28 Juli, och kullat den Evnomia (lag-lyckan) — det ena och andra politiska namn, hemtade från observationsställena, — Solförmörkelsen den 28 Juli har föranledt en mängd gissningar öfver de märkvärdiga lösa flammorna samt ljusskimret kring månan. Den sannolikaste slutsatsen har blifvit, att de förra äro moln i solens atmosfer, och att det sednare tillhör denna atmosfer och sålunda är en koncentration närmast solen af zodiakal-ljuset. — Om gradmätningen förmäldes bland annat, att äfven en baslinea för densamma blifvit uppmäten vid Matarengi om 13520 toises, hvilken från beräkningarne icke skiljer sig på en half linea; och att genom denna mätnings förening med de utländska, har man nu ett sammanhängande triangelnät från Ismail till Hammerfest, omfattande mer än 25, eller öfver en fjerdedel af en meridianbåge. (Forts. följer). — Till Vitterhets , Historieoch Antiqvitets-akademien har, enligt P. T., under det förflutna äret inkommit en täflingsskrift: Försök till antiqvarisk topografisk beskrifning öfver Färentuna härad, med tillhörande karta, utförd i 150009 af nawurliga storlelan. unntavanda mad aärskilda tecken. hvarie clag