Aftonbladet – 24 mars 1852, sida 2

Emellertid, mina herrars, tillade Francis, abör jag förbereda er-derpå, att generalen ej äger erforderlig makt att efter eget godtycke behandla någon medlem af den störtade konungafamiljen; om detta förbebål! kan tillämpas på någon af er, är hvad j sjelfva bäst kunnen bedöma,s Sedan Francis slutat sitt tal, började markisen en tyst öfverläggning med sina begge gäster, hvilken dock ej varade länge. Fleur-de-Lys tog derpå till ordet för att svara republikens officer: Från er general kan ingen ädel handling förvåna oss. Hans löften äro. oss en säker borgen, vi veta det, Men olyckligtvis veta vi också, att det finnes en makt öfver honom, som kan tvinga honom att utelemna de fångar han gifvit sitt säkerhetsord. Dessutom är detta: ett tärningskast, som dessa herrar och jag bestämdt icke vilja våga. Kom med oss, Kado.s Skogvaktaren, lydig kallelsen, gick att ställa sig bredvid sin husbonde. Bör jag tro, min herre, att ni har den däraktiga tanken ...; vÄtt försvara oss, ja, min herre! Striden är olika, vi veta det, men vi veta också att soldater, beröfvade sina anförare, ej uträtta mycket., Som Fleur-de-Lys utsagt dessa ord, satte han sin blottade värja under venstra armen och drog fram en pistol från bröstet, den han laddade, Hans trenne följeslagare gjorde likaledes. Vid denna rörelse föllo Bellah ogeh skogvaktarens dotter på knä vid den fåtölj, der den ännu sanslösa Andrea hvilade. Francis tog ett steg tillbaka, i det han fattade en af de pistoler han bar instuckna i sitt bälte; bangs panna sammandrogs dystert och han kastade en:hastig blick på Herv; men denne, lutad mot väggen med. korslagda armar; bis behöll ännu sin orörliga, som det syntes, medvetslösa ställning. Forts.)