RR ER EE NR RK Berlin. Hvem är den förste som han de räffar? Inrikesministern, grefve von Arnim3oitzenburg, en preussisk jude.? Detta sällsamma svärmeri för det folk frå hvilket han härstammar har framkallat mycker persiflage; men i det hela har han likvö srundlagt sitt rykte genom detta verk. Hai var nu en modets man. Politisk betydelse vann han först genon Peels öfvergång till frihandelspartiet. Nu kund: han berömma sig öfver att bättre hafva genomskådat den vankelmodiga premierminister: in aristokratien sjelf, hvilken denne förrådt Den första och enda känslan hos Tone: var hämnd. De förenade sig med Whigs fö att störta förrädaren; På att bilda ettfast poutiskt parti kunde de till en början icke tänka, då alla deras hittills varande statsmän mec Peel öfvergäått till deras motståndares leder. Genom de bittra sarkasmer, med hvilka DIsraeli öfverhopade premierministern oc hvarvid han verkligen utvecklade lika mycker talang som ilska, tillfredsstälde han dennz hämndkänsla och förvärfvade sitt partis akt ning. Dess nye ledare lord George Bentinc! var i politiken en lika ny man som DIsraeli. Lord George hade hittills mera utmärkt sig på jagt och kappridningar än i politiska församlingar; men han hade ett namn, hvilke:l: ersatte hvad som i öfrigt fattades, och då har ganska väl insåg att han, för att bibehäll: lenna sin ställning, behöfde en kunskapsril underordnad rädgifvare, och ingen kunde finnas som för denna plats var mera passand: in DIsraeli, så gaf han genom sitt beskyd: ienne äregirige parveny en säkrare ställning inom sitt eget parti. Genom skickliga anfall mot öfverdrifterna 108 Manchesterskolan, hvilken genom sin: fredskongresser och mera dylikt utsatte sig för många anmärkningar, befästade han isynhet under år 1848 sitt rykte såsom parlamen tarisk förkämpe, eburu han icke ens ännu. upp trädde med nägra positiva åsigter. Lord Bentincks plötsliga död förändrade förhällandet. Vid öppnandet af 1849 ärs ses-1f sion uppställde DIsraeli det vanliga amendementet till throntalet, ett tecken att oppositionen i tysthet åt honom öfverlemnat ledarerollen. För öfrigt var hans politik ännu fortfarande mer af teoretisk natur och företrädesvis rigtad emot Cobden. Följande är fann han ändtligen medel at genom skenbara positiva förslag till allmär förvåning bereda sitt parti en lysande triumt Då inkomstskatten förekom till behandling. väckte han den motion, att man vid afgifternas fördelning skulle göra större afseende p: landtbruket. Denna motion, hvilken just genom sin Gbestämdhet var beräknad på ati vinna allmän sympati, erhöll 252 röster, oci ministerens majoritet inskränktes til den rings öfvervigten af endast 21 röster, hvaremot der året förut hade uppgått till 140. Denna framgång, väckte allmänt uppseende och ehuru man på den tiden var längt ifrå: att tillskrifva den någon praktisk verkan, sö behandades jiikväl motionären sedermera a! lord John Russell officielt såsom oppositionens !edare. Samma motion erhöll i Februari följande år 267 röster, sedan Disraeli förklarat, ati han åtminstone tillsvidare icke ämnade föreslå skyddstullsystemets återinförande. Dett: var den egentliga orsaken till dåvarande kris. ehuru Whigministerens kort derelter återiagpa afskedsansökan officie:t framställdes såsom förantedd af andra skäl. Man känner DIsråelis sednaste verksamhet. hans skickliga begagnande af oenigheten inom Whig-lägret, för att störta Russellska minisi?ren vid ett tillfälle då man minst hade väntat det. Om sitt partis. nya politik har han vid sitt återval ut.alat sig lika tvetydigt som de öfriga ministrarne. Den osäkerhet i afseende pt: de grundsatser som man vill följa, är i närvarande fall någon ting helt annat än på Peels tid. Äfven Peel inträdde aldrig i regeringen meå bestämdt och skarpt uttalade principer. Han lät äfven i de vigtigaste frågor ganska ofte bestämma sig af omständigheterna och denl allmänna opinionens päåtryckning. Men hvad honom och hans regeringskoleger beträffade. hvilka alla hörde till antalet af Englands mest : aktade statsmän, så visste man saken vara i goda händer; och såvida icke något omedelbart intresse kom med i spelet, så var man i allmänhet öfvertygad, att ingen bättre än Peel förstod att lösa invecklade frågor med så mycket förstånd som omständigheterna gjorde möjligt. Med DIsraeli och hans embetsbröder är förhållandet helt annorlunda. Med undantag afl: lord Derby äro de alla obepröfvade män, hvilka endast såsom representanter för en princip erhållit sin ställning. Om de icke medl: beslutsamhet gripa verket an för att genomdrifva denna princip, så kasta de derigenom en ganska otillfredsställande dager öfver sin förra opposition, ty i Eugland är man van dervid att oppositionen endast är att betrakta såsom en skola för en kommande eventucll regering. Det oaktadt kunde det lätt hända att den:. nya ministeren bibehåller sig längre än man efter dessa förutsättomgar vore benägen ati förmoda, ty för engelska folket blifver det snart bufvudsaken att i allmänhet hafva en regering, sedan antalet af möjlga regeringspartier nu oupphörligen förminskats. De gamla tory-statsmännen, de s. k. Peeliterna, som i alla händelser varit mer egnade än de nuvarande ministrarne att leda statsärenderna, hafva intet stöd i parlamentet. Whigkoteriet är sprängdt; och att af de öfriga fraktionerna, de gamla radikalerna, Manchesterskolan, katholikerna och de chartistiska demokraterna vilja bilda en regering af något slags förg, har väl aldrig fallit någon in. (Insändt.) Kegra ord i enledning af den tillämnade kanalen emellan Mälaren och Storsjön. Säsom redan första förslaget och utkastet 1iill en!