Aftonbladet – 20 mars 1852, sida 2

riade från uppbördsansvar, vill.kongi kollegium uppa ygmästarens tillstyrkan, bifalla, att förrädsinventeiog icke må ega rum i anledning af nu skedt omyte af kontrollant vid arkliförrädet, från hyilken inentering uppbördsmannen jemväl förklarat sig vilja Mstå. Stockholm dena 25 Januari 1844. . Gustaf Peyron. D. W. Silfverstolpe. 8. F. Salomon. J. Öfverström. FR RR Såsom ett nytt bevis på den makt, som nrotade vanor och fördomar utöfva, måste man anse det förord för användande af husaga som nyligen blifvit gifvet uti kommit:erades af S:t Jakobs och Johannis ordningsnämnd betänkande angående åtgärder till tiggeriets förekommande, (se JM 65 af Aftonbladet) och ett dylikt förord torde derföre icke böra lemnas utan belysning, aldrahelst som det kommit från dem, hvilka för öfrigt uttalat många kloka och menniskovänliga åsigter. Kommitterade ha yttrat: När tjenaren utgår ur fadershemmet att tjena, äger han rätt att hos dem och för dem, han offrar sin svett och sina krafter, finna ersättning : för hvad han lemnat. Han finner husbonden, men icke fadren. Det vore för vidlyftigt att visa huru, ifrån det minsta till det största, detta band är vordet slappt. Det är oss nog att päpeka, huru, vid minsta svärare förseelse ifrän tjenarens sida, tjenaren skall genast släpas till polisen och der straxt brännmärkas. En sannt faderlig aga hade mängen gång vid första fallet-beredt en upprättelse, som nu uteblef, — hade minskat bäde brottslingarnes och tiggarnes antal., Således föreställa sig kommitterade att husagan i våra dagar kan verka något godt till förekommande af brott och tiggeri! Väl säga kommitterade, att agan skall vara sannt faderlig; men huru skall man åt den husliga bestraffningen kunna återgifva denna karakter, som den kingesedan förlotat?. Kommitterade börde ha erinrat sig, att husaga numera kommit ur bruk emot: sjelfva barnen, sedan de bli stora, och att det icke vidare skulle gagna, om föräldrarne piskade sina fullvuxna barn. Månne stryk kan hafva ett mera faderligt inflytande på fullvuxna tjenare än på fullvuxna barn ? Sådant strider, enligt värt omdöme, lika mycket emot erfarenheten som emot begreppet. Att vilja åter upplifva förhållanden, som med hvarje dag alltmera kommit: att tillhöra en förfluten : tid, är att! gå emot strömmen. Vi kunna ej förbättra våra fel genom att återgå till förflutna tiders barbariska bruk, utan om vi behöfva förbättringar måste vi gå framåt mot en ny tid; vi måste bilda nya förhållanden, som kunna tjena till ötvergång mellan det närvarande och. det tillkommande, och det är ej värdt. att arbeta på forntidens återinförande, äfven af den orsak att det ej är verkställbart. Man må derföre tala huru vackert som helst om nyttan af en ssannt faderlig aga; så lyssna hvarken husbönder eller tjenare. härtill. Det strider emot de bättre husböndernas känslor att slå sina tjenare, och dessa sednare se ej mera några bevis på faderlig omtanka i den utdelta agan. Det är nästan endast de råa? ste och lidelsefullaste -husbönderne som utdela stryk, ej för att förbättra den agade; utan för att gifva fritt spelrum åt sina egna passioner, åt sin egen hämndlusta, och i sjelfva verket har stryk upphört att vara ett bildningsmedel. Väl må det medgifvas, att tjenstehjonens släpande till polisen icke är nyttigt för deras framtid; men finnes det då icke någon annan utväg än käppen eller vår polis? Skulle man icke kunna låta husbönders och tjenares kla-gornål öfver hvarandra få en särskild pröfning? Vi sakna fredsdomstolar och jury, men man kunde ju för dessa frågor organisera en kompromissrätt, eller åtminstone låta dem vid särskildt Jrättegångstillfälle handläggas afrådstufvurätten, Jutan sammanblandning .med andra mål,: Vi Itravatt all: brännmärkning för tjenare härigehQrk, vore .undanröjde ue asigrer 1 aetta ämne, anse vi 0ss nu till deras motvägande icke kunna använda några bättre ord, än de hvarmed ( Layberedningen,; som i slutet af år 1950 afgaf förslag tillHandelsbalk, motiverat upphäfvandet af husagan. Lagberedningen yttrar härom, i motiverna till 11 kapitlet nyssdämnde -balk, följande: Då lagen tillerkänner husbonden rättighet att måttligen aga tjenstehjon, som ej med godo låter sig rättas, gör den sig, i Beredningens tanke,skyldig. till en oriktig eller itminstone alltför ensidig uppfattning af nuvarande förhållande mellan husbönder och tjenares-: Den fasthåller nemligen då uteslutande det från äldre tider härstammande föreställningssätt, enligt hvilket husfadren var on skränkt rådande inom familjen, och tjenaren följaktligen stod, likasom husfadrens egna barn, under dennes stränga tuktan och välde. Men denna åsigt kan numera icke hufvudsakligen bestämma rättsförhållandet mellan husbönder och tjenstebjon,. hvilka sednare icke kommit i de förras hus för att njuta uppfostran och således icke kunna jemföras ens med ärlingar eller fosterbarn, utan bör fastmera för detta förhållande. läggas till. grund ett mellan . fria: kontrahenter ingånget fördrag, . ehuru man derföre icke får förbise, att ett närmare samband finnes emellan tjenstehjonet och den egentliga familjen, än emellan denna och andra af husbonden legda arbetare. Då ou tjenstebjonslega onekligen är ett verkligt! kontrakt mellan enskilda. personer, som vidaftalets ingående och efter dess upphörande iro i förhållande till hvarandra lika fria, måste nan betvifla giltigheten af den rättsgrund, ie enligt hvilken lagen ålägger den ena kontrai enten såsom, ett. tvång att för tjenstetiden! underkasta sig: den andras aga, hvars verkÅM rr AM ÅA —— RA MM AA Fr DM AA HÖQ I BSIQ ms ÄM tr a mm M —A RR