Aftonbladet – 19 mars 1852, sida 3

lag. Det har utgätt dels från det demokratiska dels frän whig-partiet, och man talar derföre om freesoildemokrater och freesoil-whigs. Detta parti är starkast i de stater som innefattas under benämningen Nya England; dess princip är: inskränkning af slafveriet till dess nuvarande område. Nationalreformisterne sträfva efter beskydd för arbetet och arbeta på at: drifva igenom en lag om säkerhet för en viss egen: dom, till ett värde af 1000 dollars, vid utmätningar; landreformisterna fordra utdelmng af en bestämd myckenhet jord till bosättning samt arbeta för en lag, som skulle bestämma ett visst maximum för besittning af jord. Abolitionisterne sträfva för slafveriets af skaffande ; natives för de främmande invandrarnes uteslutande frän borgareoch rösträtt. Dessa, om man sä vill, mera theoretiska partier söka sällan att göra sig gällande vid valen, med undantag af freesoiler-partiet, som äfven vid valen i Wiscounsin 1850 uppställde egna kandidater. Att dömma af pressen synes det framätskridande elementet vara till i lika hög grad inom de bäda hufvudpartierna, och demokraterne hafva visserligen orätt då de pästå att endast de äro verkligt framätskridande En man som den; nuvarande presidenten, Fillmore, Mf whigpartiet, som är svag i den yttre politiken och ndast energisk då det gäller att motarbeta demokratiens sträfvanden, är icke nägon nödvändig konseqvens af whiggismen. Äfven ur demokratiens leder kunde en sädan man framgå. Whigtidningen American-Whig-Review innehåller artiklar om förenta staternas yttre politik, i hvilka så väl whig-presidentens som det demokratiska partiets svaghet angripes och hvari predikas en republikansk interventionspolitik. Tidningen New-York-Tribune,, som är whigpartiets mest spridda organ, är afgjordt socialistisk. Intet af partierna gär dock radikalt tillväga, och socialismen i Amerika är i det hela endast riktad på snstaka praktiska ätgärder. De theoretiska svärmerier, som karakterisera socialismen i Europa, trifvas icke i Amerika. — MBSATURNI RING. Den amerikanske matematikern Peirce har bevisat, att i fall Saturni ring sore en fast kropp, så skulle hvarje regelbundenhe: i formen vara oförenlig med densammas bibehällande i sitt läge omkring hufvudplaneten. Han slutar deraf, att ringen befinner sig i flytande form, likasom den äfvenledes amerikanske astronomen Bond gjort af sina direkta observationer. Denne sednare har på grund af äldre och nyare observationer antagit, att ringen är underkastad mänga förändringar, så att len nemligen ofta delar sig i afdelningar, hvilka selermera återigen försvinna. Äfven detta har Peirce förklarat enligt mekaniska grunder. Vidare har har kommit till den slutsatsen, att ehuru Saturni atiraktion är den kraft, som gör att ringen bibehäller sin ringform, så dominerar densamma deremot icke rörelsen af ringens medelpunkt (d. v. s. af hela ringen). I Saturni direkta inverkan ligger säledes insenting, som skulle kunna hindra ringen att i sitt eget plan röra sig i hvad rigtning och till hvad afständ som helst, ja att slutligen sammanstöta med planeten och förstöras. Den kraft, som håller ringer i sitt läge, är attraktionen af de månar (satelliter), som omge Saturnus; och Peirce bevisar, att vilkoret för att en planet skall kunna vara omgifven af en ring, är att densamma äfvenväl är omgifven af ett tillräckligt antal på behörigt sätt ordnade satelliter. Han frågar sig vidare, huruvida det skulle vara möjligt att solen, med alla sina satelliter (d. v. s. plane terna), kunde hafva en ring, och finner att en sådan endast vore tänkbar innanför Jupiter och Saturni stora massor. Men en sådan ring, om den nägonsin funnits, skulle ovilkorligen varit underkastad så mänga perturbationer, att den till slut mäst vibrera mot den närmast lägre planeten Mars och söndersprängas; hvarigenom möjligen uppkomsten af de små planeter (asteroider), som finns vid detta afständ från solen, skulle kunna förklaras (?) Men om solen vore om-j: gifven af en ring af ett tunnt gasformigt ämne och bvars plan likasom kometbanornas hade en stark lut-laing mot ekliptikan, sä skulle ringen sätta sig i rörelse åt ena eller andra sidan, tills den slutligen komme i beröring med solen. Under tiden skullel: dess materia allt mer och mer hopas ät den frän solen mest aflägsna punkten, så att vid kontakt-ögonblicket ingenting äterstode vid sjelfva solen. Ringen skulle i detta ögonblick vara förvandlad till en ko-l: met uti dess aphelium. — Dessa matematiska betraktelser äro af en synnerlig vigt för de mekaniska förklaringar öfver verldssystemets uppkomst, som man försökt att göra. — TERENTIUS PÅ SKÅDEBANAN. På hofteatern i Mänchen har man nyligen gifvit det mer än 20001: år gamla romerska skädespelet Adelphi (bröderna) a! P, Terentius. Det var metriskt öfversatt af Einsiedel och framkallade, oaktadt sina historiska egendomligaeter, lifligt bifall. — KLOROFORM ANVÄND PÅ INFUSSIONS-DJUR. cke för medicinskt behof! — sä längt har filantropien (om detta ord härvidlag får nyttjas) ännu icke sträckt sig. Men då naturalister vid mikroskopiska undersökningar af de små djur, som icke på annat ätt kunna studeras så utomordentligt hindras af lesammas alltför stora rörlighet, sä har man päfunnit att under mikroskopet gifva dem ett litet kloroorm-rus, hvilket häller dem helt stilla och beskediga så länge man någonsin kan önska. — Paris ocH DESS TEATRAR. En Parisercorrespondent till Deutsches Museump behandlar i stt af de sista höäftena af denna tidskrift den närvaande förvildningen och sedliga förruttnelsen i det ranska sällskapslifvet, hvilken framträder ej blott i itteratur och politik, utan äfven i teatrarne och sonstnärsverkstäderna. Auberts Förlorade sonen, om med sina i musik satta orgier skulle misslyckas . hvarje annan sedligt allvarsammare tid, har redan lifvit gifven nägra och fyratio gänger på stora opevan i Paris. Den förlorade sonen,, fortfar korrespondenten, gjorde mig först uppmärksam på de re:elsemedel, hvarmed de tjugu teatrarne i Paris söka utt locka till sig allmänheten. Jag eftertänkte derföre: och fann, att hufvudintresset för hvarje scen ivilar på en viss specialitet af last hos nägon af dess skädespelerskor. Damerna Osy, Dash, Anais och andra locka icke folk genom sina prestationer som sonstnärer, utom genom de rykten om dem sjelfva, som man hviskar hvarandra i öronen. Derjemte skänker man väl också nägon uppmärksamhet ät pjesen, värdig: ett så öfverretadt och genom sädana mo-l: iver ditlockadt publicum. Ingen af alla Paris tearar erbjuder för närvarande ett enda stycke, som rörtjenade att deröfver spilla ett allvarsamt ord. Dunas Vampire är endast en samling af råa tvetydigeter, och Ulmagier de Harlem står denna kategori :(emligen nära. Den förlätligaste af de hundra synler mot den goda smaken, som begås på scenerna, ir en liten komedi på Theåtre des Varietees, Riche PAmour. Den är byggd på förlägenheter hos en fin ingherre, som saknar ett femfrancesstycke att betala yrvagnen, i hvilken han hemför sin älskarinna från valen. Äfven den snillrika och — säsom han sjelf berömmer sig — klassiskt mängbeläsna Jules Janin kar :j undandraga sig inflytandet af denna allmänhetens ;fverretning. En af. hans sista: följetonger lemnar, vid tillfället af en kritik öfver pjesen La Dame aux samelias, en formlig revy öfver alla Paris courtisaner. La. dame aux camelias är nemligen den tragiska bistorien om Marguerite Gauthier; en vä sin tid särbeva VER Ur 2. ÖT RR TT Jag AA RR NEN