Aftonbladet – 17 mars 1852, sida 2

ett skynke kring länderna. Negerdamerna såra aldrig anständigheten genom sin klädsel, ehuru öfre delen af barmen stundom är litet legert täckt och barnet vid dibröstet ingalunda tyckes veta af sitt offentliga lif på torg och gator. Roligt är att se negrerna barberas nere vid hamnen. Sittande på en sten låta de barberaren tvåla in sig med hvitt lödder på den svarta grunden, de grina sedan när knifven skall karfva af deras tunna skägg, och man ser tydligen på fasonerna att priset måtte vara billigt och svedan stor. Hvad sällskapslifvet i Rio beträffar sade man mig att det skall vara angenämt och förfinadt, ehuru fruntimren tyckas vara något mycket tillbakadragna. Musik och sång lära vara mycket öfvade, och i allmänhet hemlifvet godt och komfortabelt, utan några synnerliga egenheter. Jag hade icke tillfälle att derom genom egen åskådning förskaffa mig någon kännedom, sysselsatt som jag var för det mesta med att beundra och studera den utomordentligt rika och vexlande naturen. Under de7nio dagar fregatten var på redden gjorde jag flere dagar utvandringar i olika rigtningar. De öfriga behöfde jag mer än väl att omse och konservera mina samlingar. Första dagen begaf jag mig upp på ett berg midtför Nostra Senhora da Gloria, från hvars topp jag hade en gudaskön utsigt åt det underliggande landet,som, öfversålladt af täcka landtgårdar och andra sköna grupper af hus mellan de gröna och af en rik vegetation beklädda kullarne, sträckte sig bortåt S:t Christoph. Andra dagen besteg jag Corcovado, eller den re-liga bergklump, som med vilda och nakna ic:car och af en ogenomtränglig skog beklid !. sidor reser sig öfver staden och Botafogo. :m skildrar dess natur, dess träd och bust dess b:ommor och blad, dess glar, färger och former, och n undersköna utsigten härifrån? sta spetsen uppe på toppen,